Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

Badhus engagerar. Många av oss har föreställningar om vad ett badhus ska vara, vad det ska innehålla och vem det byggs för. Den arkitektintresserade har sina föreställningar, simklubben har sina föreställningar och föräldrarna i en småbarnsfamilj har sina. Inte sällan står intressen mot varandra och tongångarna kan bli höga. Den här texten är ett försök att skapa förståelse för olika intressen.


december 29, 202318 minuter
Badhusets utveckling i Sverige

Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?


december 29, 202318 minuter

Om du läst artikeln Badhusets utveckling i Sverige vet du om att badhuset varit i ständig förändring under det senaste århundradet. I början av 1900-talet handlade det om personlig renlighet och hygien, sedan kom simning, idrott och folkhälsa i fokus. I modern tid har badhuset blivit en social plats för upplevelser och avkoppling.

Nu, efter ett par decennier i 2000-talet gör vi badhus som försöker härbärgera flera av dessa värden, vilket ofta skapar friktion. Den övergripande ambitionen handlar om att bibehålla och öka simkunnigheten samt att utveckla badhuset som ett verktyg i folkhälsoarbetet. För att lyckas med det krävs vattenaktiviteter i olika former.

Badhusen som format våra föreställningar

Under 1950-, 1960-, och 1970-talet byggdes många gedigna badhus. Gedigna i termer av utformning, arkitektur och materialval. Långt ifrån alla byggdes på detta sätt, men många. Det är dessa badhus som nu i rask takt försvinner och ersätts av nya anläggningar.

Badhusen från den här tiden har format våra föreställningar om hur ett badhus ska se ut och vad det ska innehålla. Det finns på sina håll en oförståelse till varför badhus som varit igång i över 50 år behöver ersättas.

Det är lätt att sympatisera med dem som vill bevara god arkitektur och vissa av dessa badhus ”förtjänar” att bevaras som en del av en levande kulturhistoria. Men de byggdes inte för att vara evighetsmaskiner, lika lite som dåtidens bilar, kryssningsfartyg eller industrimaskiner. De är produkter av sin tid. Ur tekniska, energimässiga och miljömässiga perspektiv är de daterade, trots kontinuerligt lappande och lagande.

Linköpings gamla simhall stod färdig 1965 och är ett av många gamla badhus som slagit igen för gott. I april 2023 simmades de sista längderna.

Nya krav och förväntningar

Dagens krav på tillgänglighet, komfort, säkerhet, vattenrening och mycket annat kan vara svårt för att inte säga omöjligt att i efterhand införliva i ett gammalt badhus.

Krav på hållbarhet löper som en röd tråd genom dagens byggprojekt och badhus är inget undantag. Energieffektiva installationer och låga driftkostnader är återkommande begrepp.

Badhus speglar tidsandan. De gamla badhusen byggdes utan särskilda målgrupper i beaktande. Människor skulle lära sig simma och det skulle finnas hyfsade möjligheter till motion och idrott. Sedan dess har badhusets betydelse blivit bredare och mer mångbottnad, vilket avspeglas i de badhus som byggs idag.

Bastubad förbättrar hälsan

De senaste årens forskning visar att bastubad kan länkas samman med flera hälsoeffekter. Regelbundet bastubad kan sänka blodtrycket och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, exempelvis stroke och hjärtsvikt. Studier visar även att regelbundet bastubad kan minska risken att drabbas av demens och Alzheimers sjukdom.

Röster inom sjuk- och hälsovård föreslår ett nytt förhållningssätt till bastubadande, att det bör betraktas som en förebyggande åtgärd för god hälsa och inte bara en trevlig aktivitet i största allmänhet. Forskningen visar att bastubadande tillsammans med andra fysiska aktiviteter ger positiva hälsoeffekter, men också att bastubadande som en enskild aktivitet kan ge hälsoeffekter för den som av olika skäl är hindrad från att aktivt motionera.

Att basturerna blir fler (och kommer i olika sorter för att tilltala fler människor) och bildar det vi kallar för relaxavdelningar, är därför en naturlig utveckling. Dessa avdelningar har också en viktig social aspekt som inbjuder till möten över generationsgränser och socioekonomisk tillhörighet.

Pepparrotsbadet We Group
Plaskpool och barnattraktioner på Pepparrotsbadet i Enköping.

Lekens betydelse för barns utveckling

Att barn utvecklas kognitivt, motoriskt och socialt genom lek och stimulans i vattnet är ett faktum som få ifrågasätter idag. Men om du pratat om babysim på 1960-talet skulle reaktionen i många fall likna en fågelholk. Idag blir nyblivna föräldrar upplysta om babysim på de första besöken hos Barnavårdscentralen.

Få aktiviteter kan på ett kravlöst sätt hålla barn fysiskt sysselsatta i flera timmar såsom lek och bus i vatten. Genom att utrusta badhusen med plaskpooler, interaktiva funktioner, rutschbanor, med mera, kan vi stimulera barnens lust och utveckling, vilket i förläningen leder till mer tid i vatten, större vattenvana och bättre hälsa.

Tillgänglighet och anpassning

Idag är tankar på tillgänglighet och anpassning med redan i förstudien. Det är en självklar ambition att människor med olika former av funktionsvariationer och handikapp ska kunna nyttja badhuset på bästa tänkbara sätt. Men tillgänglighet kan också handla om att skapa förutsättningar för olika grupper att nyttja badet på samma tider, exempelvis skolbarn som lär sig simma utan att störa de äldre motionssimmarna, som också besöker badet på dagtid.

Att skapa tillgänglighet i badhus innebär långtgående åtgärder som innefattar många saker. Att det är enkelt att komma in i entrén, att det finns anpassade omklädningsrum och toaletter, att det finns lyftplan för rullstol, ledstänger och att vattentemperaturen är högre än normalt, är bara några exempel.

Storleken är inget självändamål

Ett modernt badhus behöver alltså ta in många funktioner och behov. Det gör att de växer. Vi bygger ganska stora anläggningar idag. Ofta på 10 000 kvm eller mer. Men storleken är inget självändamål. Badhusen måste i möjligaste mån rymma de funktioner som efterfrågas, vilket ofta innebär plaskpool och attraktioner för barn och ungdomar, regelrätt simträningsbassäng, motionsbassäng och kanske även relaxavdelning med flera sorters bastur. God tillgänglighet och teknikutrymmen kräver också yta.

Diskrepansen är ofta stor mot det gamla badet som invånarna haft en relation till i många decennier. Reaktioner som ”Det var väl inget fel på det gamla badhuset” och ”Vi behöver inte sån här lyx” är inte ovanligt. Men då ska man komma ihåg att vi inte bara bygger för oss själva här och nu, utan också för framtida generationer. Ett nytt badhus ska stå i 40-50 år. Då gäller det att tänka till från början.

Man missar också de lager av utveckling som skett under ett halvsekel. Återigen, ett badhus är en produkt av sin tid. Få människor skulle idag resonera i termer av lyx om ett nytt kök är utrustat med induktionshäll och mikrovågsugn, eller om en bil har låsningsfria bromsar och elfönsterhissar. Men ett badhus med höj- och sänkbara bassänger, terapibad och relaxavdelning, får ofta epitetet lyx strösslat över sig.

Ett trubbigt mått

Vad är rätt plats för rätt badhus? För att skapa en uppskattning över vad ett badhus ska innehålla och i vilka kvantiteter brukar man titta på befolkningsantalet i kommunen. Tyvärr är befolkningsantalet ett dåligt och trubbigt mått om det används utan att ta hänsyn till andra faktorer.

Att det i samhällen med små befolkningsantal byggs stora badhus med många funktioner kan tyckas konstigt.

Varför ska samhällen med ynka 20 000 invånare ha så avancerade badhus?

Sverige är ett avlångt land med stora avstånd. I en kommun som ligger avlägset till kan det vara både 30 och 40 mil till närmsta stora badhus. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, för en barnfamilj eller pensionär, att åka så långt över dagen för att leka i en plaskbassäng eller njuta av bubbelpool och bastu.

I andra städer och samhällen med fler invånare, kan det räcka med ett enklare badhus, då det ofta bara är några mil till närmsta familjebad.

Svensk simidrott

Trots att det byggs mer badhus än på väldigt länge råder det fortfarande brist.  Och bristen på badhus innebär också en brist på idrottsanläggningar för simidrotten. Svensk Simidrott beskriver situationen som katastrofal. Sverige är ett vattenland med en rik simtradition som går långt tillbaka och det är fullt förståeligt att Simidrottsförbundet tar bladet från munnen.

50-metersbassängen

För simtävlingsändamål är det 50-metersbassängen som gäller. Därför står den ofta högt upp på den lokala simklubbens önskelista när en kommun ska bygga nytt badhus.

Behöver alla nybyggda badhus en 50-metersbassäng?

50-metersbassänger är viktiga för simidrotten. Det är värdefullt för lovande unga simmare att inför ett mästerskap få träna under autentiska förhållanden. Och det skulle inte skada svensk simidrott om det fanns fler 50-metersbassänger. Men 50-metersbassängen tillhör alltjämt undantaget bland bassängtyperna. Det är en nischbassäng som inte fyller någon reell funktion för någon annan än den seriösa idrottaren. Det avspeglar sig i statistiken. Grovt räknat finns det en 50-metersbassäng i vart tjugonde badhus. De är oftast belägna i större städer och centralorter.

Andra aktiviteter

Utöver regelrätt simträning finns många andra idrottsföreningar och intressen som har behov. Vi har konstsim, simhopp, undervattensrugby, fensimning, vattenpolo, kanotslalom, livräddning, rehabilitering, vattenträning, dykträning för den lokala dykklubben och Räddningstjänsten, ja listan kan göras lång.

Alla dessa aktiviteter kräver inte avancerade installationer eller särskilda bassänger, men belyser att badhuset har många intressenter, med behov som behöver tillgodoses i möjligaste mån.

Ett badhus genom livets skeden

Idrotten och föreningslivet har behov som är viktiga att tillgodose. Men det gäller att inte få tunnelseende på kuppen och missa andra behov.

Inte sällan ställs ett motsatsförhållande upp mellan exempelvis simidrott och lek- och äventyrsattraktioner.

Men lusten till vatten och att utforska har sin upprinnelse i leken. Det är ur leken som lusten till idrotten växer fram och med idrotten kommer större värden så som ansvarskänsla, hälsa och meningsfullhet. Om man betraktar leken som något hedonistiskt utan större värden missar man den kopplingen.

Det är genom leken som barnet får upp ögonen för vattnet, att det kan vara något sprudlande och fantastiskt. Det lägger grunden för självförtroende i vattnet, samtidigt som mentala och fysiska förmågor utvecklas.

Det ideala badhuset är ett badhus genom livets alla skeden. Från barndomens babysim och lek och ungdomens idrottande till avkoppling, bastubad och motionssim på ålderns höst. Däremellan ett givet besöksmål tillsammans med familj och vänner. Därmed inte sagt att alla badhus måste vara av sådan art.

We Group Lunnevibadet Grästorp 5
Undervisningsbassäng och motionsbassäng på Lunnevibadet i Grästorp.

Behovet av enkla anläggningar

Att bygga badhus som tillgodoser alla intressenters intressen till hundra procent är svårt. Det är heller inte meningen att varje nytt badhus (eller befintligt för den delen) ska rymma allt från äventyrsattraktioner till tävlingsbassänger och fem sorters bastur.

De enkla badhusen med enbart motions- och undervisningsbassänger har fortfarande relevans. Inte minst för att vi ska kunna garantera god simundervisning och simkunnighet i hela landet.

Alla sidor har goda argument

Om du läst så här långt förstår du säkert att den här texten handlar inte om att ta någons parti framför någon annan. Det är ett försök att erkänna badhusets intressenter och de konfliktytor som finns. Förhoppningsvis kan den väcka förståelse för att det finns olika behov, att alla behöver lyssnas på och att alla sidor har goda argument.

Rivningsmotståndarna har en poäng i att god arkitektur har stora värden. Samtidigt är det inte möjligt att behålla alla gamla badhus. Många är utslitna bortom räddning, samtidigt som miljömässiga, tekniska, utrymmesmässiga och kulturella krav tillkommit sedan de ritades.

Idrottsrörelsen är viktig av många skäl. Svensk simidrott behöver ändamålsenliga anläggningar.

Barn och ungdomar behöver också känna lust och glädje inför vatten. Att leka är viktigt. Det stärker det enskilda barnet samtidigt som det ger glädje och gemenskap till hela familjen.

Äldre människor är friskare och mer aktiva än någonsin. Att komma ut, träffa vänner och socialisera har stor betydelse, både för den mentala och fysiska hälsan. Att sitta i en vältempererad bastu eller sjunka ner i en bubbelpool kan inte reduceras till onödig lyx.

Låt behoven bestämma

Det var längesedan det byggdes så mycket badhus i Sverige som nu. Men ännu fler måste byggas. Förhoppningsvis kommer de komma i olika storlekar och skepnader, specifikt utformade för de behov som finns på den aktuella platsen. Och förhoppningsvis kan några fina badhus från tiden få fortsätta vara badhus ett tag till, alternativt konverteras till annan verksamhet men med bibehållen arkitektur.

För när det kommer till kritan är det behoven som måste få råda. En vattenrutschbana, en 50-metersbassäng eller en relaxavdelning är bara ett sätt att tillgodose ett behov.

En tråkig utveckling vore om vi slösade med resurser genom att bygga anläggningar med funktioner som inte behövs eller fyller någon funktion på den aktuella platsen.

Viktigt är att kommunerna tar i beaktande hur badhussituationen ser ut i den egna kommunen men också i grannkommunerna.

En aspekt är turismen där badhusets attraktionskraft tenderar att både överskattas och underskattas. Ett badhus kan sällan fungera som en huvudattraktion för besöksnäringen men kan fungera som en sekundär attraktion. Något man besöker när man ändå är på platsen, exempelvis vid genomfartsresa, om någon huvudattraktion eller sevärdhet är stängd, vid dåligt väder, eller liknande.

Vad måste det nya badhuset innehålla och vad kan man utan större besvär hitta i närheten? Hur långt är det till närmsta äventyrsbad, 50-metersbassäng, rehabiliteringsbad, och så vidare? Hur ser demografin ut? Vad tycker föreningslivet? Och vilken uppfattning kan vi bilda oss om framtiden?

Detta och mycket annat är vad som utgör förstudien inför ett badhusbygge. En god förstudie är fundamentalt för att göra rätt från början.

En samlande tid

Låt framtiden bli en samlande tid där vi stannar upp och lyssnar in varandras behov. Så kommer vi framåt, så ökar vi folkhälsan, så förbättrar vi simkunnigheten, så stärker vi idrotten och så skapar vi glädje och lust i vattnet.

Vill du veta mer om våra erbjudanden eller komma i kontakt med oss av något annat skäl, får du gärna skriva till oss på formuläret nedan.

    Liknande artiklar från Badhusbloggen

    We Group Lunnevibadet Grästorp 8

    Så många badhus och simhallar behövs i Sverige

    Sverige är i ett skriande behov av fler badanläggningar. Stora familjebad och 50-metersbassänger behövs givetvis, men framförallt behövs enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva simhallar.

    Badhus, drunkningar och alternativkostnader

    Att badhus kostar pengar är något som ofta hörs i debatten. Men vilka kostnader hade vi haft om badhusen inte funnits? Den frågan förtjänar också utrymme. Björn Synneby, miljöekonom på We Group, förklarar värdet av alternativkostnader.

    Nyligen köpt äventyrsbad i Fredrikshamn? Läs detta!

    I den här artikeln vänder vi oss till dig som ska ta över driften av äventyrsbad i Fredrikshamn. På We Group har vi stor erfarenhet av äventyrsbad i Fredrikshamn och vi delar gärna med oss av våra tips och erfarenheter.

    Kemikaliehantering och personsäkerhet i badhus

    Ett badhus är fullt av kemikalier. Därför gäller det att ha kunskap och rutiner på plats för att inte äventyra personsäkerheten. Under årens lopp har vi återkommande stött på fel och brister under statusbedömningar på anläggningar runt om i landet. I den här artikeln tar vi upp några av dem.

    Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach

    Axel Robach är arkitekt på We Group och har arbetat med många projekt sedan han började här 2015. I den här artikeln berättar han om sin syn på arkitektur och vad som är viktigt när det handlar om badhus och dess utformning.

    Bastu och hälsoeffekter – mer än skön avkoppling

    Att bada bastu regelbundet är inte bara skönt och avkopplande. Forskningen visar på stora hälsovinster. Vi har tittat på forskningsläget och pratat med "bastudoktorn" Hans Hägglund.

    Vattenrening i badhus – del 1

    För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med vad som helst. Det är faktiskt bara ett som klarar jobbet och det är klor. I artikeln Vattenrening i badhus - del 1 tittar vi närmare på de krav som bara klor lever upp till.

    Luftbubblor under vattenyta

    Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

    Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt dödlig sjukdom om det vill sig illa. I badhus är det framförallt i duschar och i bubbelpooler som människor blir smittade. Läs mer i artikeln om förebyggande arbete och åtgärder när det kommer till legionella i badhus.