Kemikaliehantering och personsäkerhet i badhus

I ett badhus arbetar man regelbundet med farliga kemikalier. Men det kan vara lite si och så med säkerheten. Ofta påträffar vi flera brister när det kommer till kemhantering och personsäkerhet i badhus.


april 24, 202412 minuter

Vi har gjort vår beskärda del av statusbedömningar genom åren. Tyvärr är det några misstag och missförhållanden som ständigt återkommer. Vanligt är uteblivna piktogram, bristande vallning och personlig skyddsutrustning som inte finns. Det är allvarligt då man i badhus använder starka kemikalier som kräver stor respekt, men också kunskap, goda rutiner och ordning och reda.

Vilka kemikalier används på badhus?

På ett badhus används olika former av kemikalier för att rena vattnet och bibehålla god vattenkvalitet. Kemikalier används för vattenreningen i bassängerna, sedan har vi kemikalier för att av olika anledningar upprätthålla rätt pH-värde i vattnet och kemikalier för att skapa flockningsmedel som samlar upp föroreningar i vattnet.

För vattenrening används klor i olika former, antingen i flytande form (natriumhypklorit) eller som granulat (kalciumhypoklorit).

För att upprätthålla rätt pH-värde tillsätts saltsyra, svavelsyra eller koldioxid.

Och för att skapa flockning som samlar upp föroreningar används bland annat polyaluminiumklorid, aluminiumhydroxidklorid och aluminiumsulfat.

Kemikalieinspektionen

I Sverige är det myndigheten Kemikalieinspektionen som kontrollerar hanteringen av kemikalier och kemiska produkter. I Kemikalieinspektionens föreskrifter står det skrivet att hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter ska förvaras så att hälso- och miljörisker förebyggs.

På ett konkret plan innebär det att vissa produkter måste hållas åtskilda och hanteras på ett lämpligt sätt så att olyckor inte sker.

Men hur ser det ut i verkligheten?

En enkel googling visar att det med jämna mellanrum förekommer kemikalierelaterade tillbud i badhus. Ofta med personskador, om än av lindrig art.

Är vissa medel bättre än andra?

 

Vissa kemikalier är ur ett säkerhetsperspektiv att föredra framför andra. Kalciumhypoklorit kommer i fast form och innehåller 65 – 70 procent klor. Om det lagrats under lång tid kan gaser hunnit bildats vilket kan leda till ett explosivt öppnande av förpackningen. Natriumhypoklorit i flytande form innehåller bara 12 – 13 procent klor. Det minskar riskerna avsevärt. Den uppenbara nackdelen är att det krävs mer natriumhypoklorit är kalciumhypoklorit, på grund av den låga klorhalten, vilket är utrymmeskrävande.

 

Saltsyra är ett bättre alternativ än svavelsyra när det gäller att justera pH-värdet. Svavelsyra fastnar lätt på huden och är svårt att få bort. Bäst är koldioxid som används i modern vattenrening.

Det klassiska misstaget

Ett ”klassiskt” misstag är att ta fel på tank eller behållare när man ska fylla på med mer kemikalier, exempelvis att man råkar hälla natriumhypoklorit där det ska vara saltsyra.

Vid vattenrening och justering av pH-värdet används saltsyra. När natriumhypoklorit och saltsyra blandas bildas klorgas. Denna blandning är ofarlig i bassängvattnet men om blandningen sker i ett tidigare stadium är klorgasen hälsofarlig redan i låga doser.

Klorgasen sprids snabbt genom ventilationskanaler och kan göra människor allvarligt skadade och sjuka. Olyckor av det slaget leder till utrymning och akuta åtgärder. Sedan följer nedstängning och sanering.

Inte så kul.

Detta misstag leder oss rakt in på vårt första tips: Att snabbt och enkelt kunna stänga av ventilationen så att farliga gaser inte kan ta sig vidare i fastigheten.

Klorgas kan också bildas när natriumhyopklorit kommer i kontakt med andra syror, exempelvis svavelsyra och sura städkemikalier, vilket också förekommit i badanläggningar.

Skyltning på badhus

Det måste alltså vara kristallklart vad som finns i respektive tank, behållare och förvaringsutrymme. Lågt hängande frukt är därför att ha korrekt skyltning.

Det ska finnas varningsskyltar, så kallade piktogram, utanför kemikalierum. På skyltar ska framgå vad för typ av kemikalier det rör sig om, vilket påverkan de har, samt påbud om skyddsutrustning.

När det gäller arbetsmiljörisker kopplade till kemikalier är det Arbetsmiljöverkets föreskrifter som gäller. Där står det skrivet att varningsskyltar ska finnas där det lagras stora mängder farliga kemiska produkter som kan äventyra säkerheten.

Bristfällig skyltning. På dörren ska det framgå vilka kemikalier det rör sig om, dess påverkan, samt påbud om skyddsutrustning.

Det är kriterierna i den så kallade CLP-förordningen som avgör om en produkt är farlig.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter säger också att personal ska känna till de hälsorisker som kommer av hantering av vissa produkter och att de ska vara medvetna om hur man förbygger risker.

CLP-förordningen

 

CLP-förordningen (Classification, Labelling, Packaging) är ett regelsystem för kemiska produkter. CLP-förordningen talar om hur en kemisk produkt ska klassificeras, märkas och förpackas.

CLP-förordningen delar in kemiska produkter i olika klasser, beroende på risker kopplade till bland annat hälsa, miljö och brand.

Läs mer på Kemikalieinspektionen.

Skyddsutrustning i badhus

Korrekt skyddsutrustning ska finnas på plats. Det innefattar andningsskydd, skyddshandskar i gummi-, eller PVC-material, skyddsglasögon med bekväm passform som sluter tätt mot ansiktet , samt stövlar och förkläde i gummi för att skydda kroppen.

Skyddsutrustningen ska vara CE-märkt och genom korrekta piktogram förmedla vad den skyddar mot. Du som är arbetsgivare är ansvarig för att din personal har skyddskläder med rätt egenskaper.

Lämpligt är också att installera stänkskydd för att förhindra personskador vid dosering.

Nöddusch och ögondusch

Starka kemikalier kräver också att det finns fungerande nöddusch och ögondusch – om olyckan är framme.

Duscharna ska vara i direkt anslutning till kemikalierna. Att behöva öppna en dörr för att ta sig till ett annat rum är inget man vill göra om man fått frätande syra i ögonen.

Krav finns att avsköljning ska vara minst 15 minuter. Därför bör duscharna vara tempererade och kopplade till stadsvattnet. Nödduscharna bör också vara utrustade med ett larm som uppmärksammar övrig personal.

Då nödduschar inte används ofta, är det viktigt att de regelbundet kontrolleras. Vi har under våra statusbedömningar stött på nödduschar med kraftiga rostutfällningar, vilket kan leda till att duscharna sätts igen. Inte bra om olyckan är framme.

Invallning

Sedan kommer vi till hur kemikalierna förvaras på plats. Det är ett kapitel för sig, för det kan inte vara placerade hur som helst.

Invallning är ett begrepp som du kanske känner till. Det betyder helt enkelt att farliga kemikalier samlas upp på ett lämpligt sätt och att inget spill sker. Dunkar och behållare ska vara placerade i ett kärl av rätt storlek och tillräckligt hög kant för att ”valla in” vätska vid eventuellt läckage eller spill.

Natriumhypoklorit, saltsyra och flockningsmedel i samma rum. Så ska det inte se ut. Dessutom saknas invallning.

Enligt gällande regler ska farliga kemikalier (till exempel hypoklorit, saltsyra och flockningsmedel) förvaras i en invallning som rymmer den största behållarens hela volym, samt tio procent av volymen i övriga behållare, om de finns.

Att behållare förvaras direkt på golvet, på lastpallar, eller liknande, får inte förekomma.

Rätt sak på rätt plats

Det händer att vi hittar kemikalier som står på tok för nära varandra. Vi återkommer till  natriumhypoklorit och syror som vi nämnde i början av artikeln. Dessa typer av kemikalier ska inte ens vara i samma rum, då risken är stor att klorgas bildas. Det bör också finnas separata ventilationsanläggningar för att minimera risken för olyckor.

För att motverka risken att kemikalier förväxlas bör de förvaras i dunkar som är lätta att särskilja från varandra, genom piktogram och korrekt skyltning givetvis, men olika färger är också att rekommendera för att minimera risken för sammanblandning

Dunkar och behållare som är tomma ska inte stå kvar och samla damm. De ska sköljas ur och föras till deponi.

Dubbelmantlade slangar

Dubbelmantlade slangar är en nödvändighet när man hanterar syror eller doserar klorprodukter.

Tyvärr stöter vi ofta på slangar utan dubbelmantling. Det är inte bra.

En dubbelmantlad slang är gjord av två lager plast eller annat material som tål starka kemikalier och som har förmågan att fånga upp ett läckage.

Läckande klordoseringsslang som i avsaknad av dubbelmantling har plastats in.

Larm för klorgas och koldioxid

Koldioxid är en kvävande gas som varken syns eller luktar. Koldioxidlarm är därför ett måste om koldioxid används i fastigheten, exempelvis som pH-justerare.

Om man på anläggningen renar vattnet med klorgas är även klorgaslarm ett måste, men den metoden är inte längre aktuell.

Vanligt är att man producerar natriumhypoklorit på plats genom elektrolys. För vissa typer av elektrolys bildas klorgas som ett reaktionssteg, under ett kort ögonblick i produktionen. Även här är klorgaslarm att rekommendera om läckage skulle inträffa.

Om man istället har ett system där klorgas varken produceras eller bildas som en bieffekt, är klorgaslarm inte lika nödvändigt. Det kan installeras men bör inte användas som ett substitut för det som den här artikeln handlar om, nämligen rätt handhavande av kemikalier, rätt utrustning och goda rutiner.

Bristande rutiner på badhuset

Viktigt är att se över rutiner och dokumentation. Finns det en handlingsplan vid tillbud och olyckor? Är alla införstådda med den? Kom ihåg att det är verksamhetsutövarens ansvar att löpande kontrollera att förebygga hälsorisker på badanläggningen.

Sen får vi inte glömma detta med riskanalyser.

Innan en kemikalie kan användas i badhuset, måste den riskbedömas, dels ur ett arbetsmiljöperspektiv och dels ur ett besökarperspektiv. Det är viktigt att förstå hur kemikalien reagerar med sin omgivning (till exempel klor och mikroorganismer) innan den tas i bruk.

Kontakta oss!

Hur står det till med kemikaliesäkerhet och personsäkerhet på din badanläggning? Har du rätt rutiner och dokumentation på plats? Och har du gjort en riskanalys för kemikalierna? Hör av dig till oss på We Group. Vi hjälper dig med kemikaliehantering och personsäkerhet på ditt badhus.

    Liknande artiklar från Badhusbloggen

    Badhus, drunkningar och alternativkostnader

    Att badhus kostar pengar är något som ofta hörs i debatten. Men vilka kostnader hade vi haft om badhusen inte funnits? Den frågan förtjänar också utrymme. Björn Synneby, miljöekonom på We Group, förklarar värdet av alternativkostnader.

    Nyligen köpt äventyrsbad i Fredrikshamn? Läs detta!

    I den här artikeln vänder vi oss till dig som ska ta över driften av äventyrsbad i Fredrikshamn. På We Group har vi stor erfarenhet av äventyrsbad i Fredrikshamn och vi delar gärna med oss av våra tips och erfarenheter.

    Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach

    Axel Robach är arkitekt på We Group och har arbetat med många projekt sedan han började här 2015. I den här artikeln berättar han om sin syn på arkitektur och vad som är viktigt när handlar om badhus och dess utformning.

    Bastu och hälsoeffekter – mer än skön avkoppling

    Att bada bastu regelbundet är inte bara skönt och avkopplande. Forskningen visar på stora hälsovinster. Vi har tittat på forskningsläget och pratat med "bastudoktorn" Hans Hägglund.

    Vattenrening i badhus – del 1

    För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med vad som helst. Det är faktiskt bara ett som klarar jobbet och det är klor. I artikeln Vattenrening i badhus - del 1 tittar vi närmare på de krav som bara klor lever upp till.

    Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

    Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra. Vi har skrivit en resonerande text där vi uppmuntrar till respekt och erkännande av varandras intressen.

    Luftbubblor under vattenyta

    Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

    Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt dödlig sjukdom om det vill sig illa. I badhus är det framförallt i duschar och i bubbelpooler som människor blir smittade. Läs mer i artikeln om förebyggande arbete och åtgärder när det kommer till legionella i badhus.

    Påklädda personer i bastu med badanka

    Vi reder ut i bastudebatten

    Nakenhet i bastu är uppenbarligen ett ämne som väcker känslor hos många. Men handlar frågan verkligen om nakenhet? Som badhusexperter känner vi en skyldighet att reda ut ett och annat.