Bastu och hälsoeffekter – mer än skön avkoppling

Att bada bastu är skönt, tycker många. Nu visar forskning att bastubad kan vara mycket mer än så. Att basta regelbundet minskar risken att dö av hjärt- och kärlsjukdom, det minskar risken för stroke, demens och lungsjukdomar, och det mildrar ångest och oro. Bland mycket annat. Vi har tittat på forskningen och talat med ”bastudoktorn” Hans Hägglund.


februari 29, 202413 minuter

Att bada bastu har länge betraktats som trevlig avkoppling och ett sätt att varva ner, men inte mer än så. På senare år har forskningen om bastuns hälsoeffekter kommit igång på allvar. Mycket forskning återstår men det som man hittills fått fram talar sitt tydliga språk: Att bada bastu är mer än skön avkoppling.

KIHD-studien

Det rådande forskningsläget om bastu och hälsoeffekter bygger till stor del på den finska, så kallade KIHD-studien (The Finnish Kuopio Ischemic Heart Disease Risk Factor Study).

KIHD-studien var en epidemiologisk studie för att kartlägga riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom.

Studien tog sin början i mitten av 1980-talet. 2 682 slumpvis utvalda män i åldrarna 42 till 60 år, bosatta i och omkring den finska orten Kuopio deltog. 2 327 av männen lämnade svar kring bastuvanor. Endast tolv av männen bastade inte. 2 315 män återstod, vilka var de som inkluderades i studien.

Data samlades in fram till 1989. Nu, i modern tid har man samkört data från studien med olika register, exempelvis dödsattester, för att utröna effekterna av bastubad. Detta har lett till flera rapporter om bastubad och hälsoeffekter.

Ett av de främsta resultaten av KIHD-studien är att människor med vissa hjärt- och kärlsjukdomar inte bara kan bada bastu, utan att bastubad kan medföra hälsovinster för hjärt- och kärlsjuka. Rapporter ur KIHD-studien har också visat att regelbundet bastubadande kan minska risken för demenssjukdomar, till exempel Alzheimers, men också lungsjukdomar såsom astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lunginflammation.

Vad är en epidemiologisk studie?

 

I en epidemiologisk studie undersöker man olika typer av sjukdomar och ohälsa som är kopplade till populationen på en viss geografisk plats.

 

Vanligt är att man undersöker samband mellan vanor och beteenden och vissa sjukdomar.

 

Exempelvis om miljögifter eller alkoholvanor leder till vissa typer av sjukdomar, exempelvis högt blodtryck eller cancer, och i vilken utsträckning.

Övrig forskning om bastu

Setor K. Kunutsor och Jari A. Laukkanen på Mayo Foundation for Medical Education and Research, en amerikansk hälso- och forskningsstiftelse, har samlat det rådande kunskapsmaterialet kring bastu och hälsoeffekter.

Bäst effekt med uthållighetsträning

I en studie har man undersökt 47 personer i medelåldern och i riskzonen för hjärt- och kärlsjukdom. Åtta veckor av bastubadande i kombination med fysisk träning gav betydligt större effekter på kardiorespiratorisk uthållighet, blodtryck och kolesterolvärden än enbart fysisk träning.

Men även typen av träning spelar roll.

I en annan studie har man undersökt 27 män vid god hälsa men med högt blodtryck. De fick dels (|) bada bastu, (||) bada bastu efter uthållighetsträning, (|||) bada bastu efter styrketräning och (||||)  bada bastu efter kombinerad uthållighets- och styrketräning.

Bastubad i kombination med uthållighetsträning hade störst blodtryckssänkande effekt.

Andra former av värmeterapi

Forskare har även undersökt andra angränsande aktiviteter såsom bad i bubbelpool och mildare bastubad. Exempelvis sanarium, en form av mildbastu, med en temperatur runt 60 grader, eller ångbastu, även den med en lägre temperatur men med hög luftfuktighet.

Dessa bastuformer med lägre temperatur ger också hälsovinster, enligt forskningen.

Att bada bubbelbad kan minska risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, förbättra sömnen och öka känslan av välbefinnande. Ett annat exempel är den japanska Waon-terapin. Det är en form av värmeterapi som har många gemensamma nämnare med en session i en vanlig IR-bastu. Den enda egentliga skillnaden är att Waon-terapin utöver IR-bastu också inbegriper en stunds vila på varma filtar.

Upprepade Waon-terapisessioner sänker blodtrycket och mildrar symtomen av bland annat fibromyalgi, kronisk smärta, mild depression och kronisk trötthet.

Bastu kan ersätta träning

Forskning visar också att regelbundna bastubad kan fungera som ett alternativ till fysisk träning för människor som av olika skäl inte kan motionera. Exempelvis finns det belägg för att regelbundna bastubad utan träningsmoment kan verka blodtryckssänkande.

Hur kan det komma sig? Låt oss fråga bastudoktorn.

Bastudoktorn

Hans Hägglund är mannen med många titlar – läkare, professor, forskare och föreläsare.

För många är han genom sitt passionerade intresse för bastubad känd som ”bastudoktorn”. Sedan några år tillbaka kan han också kalla sig författare då han skrivit en bok i ämnet: Bastuboken: heta fakta om bastu och hälsa.

Vi har pratat med Hans om det nuvarande forskningsläget och huruvida bastubad kommer erkännas av sjuk- och hälsovården som en behandlingsform.

– Att basta kan fysiologiskt jämföras med promenad i rask takt. Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen på ett positivt sätt. Organen får motion, trots att kroppen inte rör på sig, säger Hans.

Även hjärnan påverkas positivt av bastubad.

Namn: Hans Hägglund

Ålder: 60 år

Familj: Gift, t vuxna döttrar 

Bor: Södermalm, Stockholm

Yrkesbakgrund: Läkare

Bastuvanor: Så ofta jag får tillfälle, ungefär 4-6 gånger per vecka.

– Utöver minskad risk för exempelvis stroke så kan bastubad även mildra ångest och lättare depressioner. Förklaringen ligger i att bastubad påverkar hjärt- och kärlsystemet och frigör hälsofrämjande hormoner, så som serotonin, dopamin och oxytocin, säger Hans.

Mer forskning behövs

Som med all forskning som rör sig på grundnivå gäller det att inte sväva iväg och dra förhastade slutsatser. På vissa områden har forskningen kommit ganska långt. Men mycket återstår och en stor del av befintlig forskning har brister. De flesta studier saknar kontrollgrupper, inkluderar få individer och har kort uppföljningstid.

– Fler studier behövs för att stärka kunskapsläget och fler forskningsfrågor behöver ställas, säger Hans.

Därför är planeringen av Sveriges första ”bastulabb” i full gång.

Regelbundet bastande kan minska risken för:

  • lungsjukdomar
  • blodproppar i underben och lungor
  • förkylning
  • stroke
  • demens
  • psykossjukdom
  • högt blodtryck
  • för tidig död på grund av hjärt- och kärlsjukdom

 

Källa: Bastuboken: heta fakta om bastu och hälsa (2020)

Bastulabbet i Luleå

För ett par år sedan startade planeringen av ett bastulabb på Sunderby sjukhus i Luleå. Det är ett forskningssamarbete mellan Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet för att förbättra kunskapsläget om bastu, kallbad och hälsoeffekter. Unikt i sitt slag, i Sverige.

Ambitionen är att studera och jämföra effekter av olika typer av bastubad och kallbad. Men också att bjuda in forskare från olika fält för att bättre förstå hur bastubad, värmeterapier och kallbad kan förbättra hälsan hos exempelvis cancersjuka och människor med funktionshinder eller psykiska sjukdomar.

Det handlar också om att utveckla protokoll för optimal temperatur och luftfuktighet som kan leda till nya normer och riktlinjer i hur man kan basta på bästa sätt.

En utmaning, enligt Hans, är bristen på forskningsstöd. Det satsas för lite på förebyggande sjukvård, trots att hjärt- och kärlsjukdomar men även cancer, till stor del går att förebygga genom livsstilsåtgärder.

– Sveriges sjukvårdsbudget uppgår till ungefär 500 miljarder per år, men bara 3 procent går till förebyggande vård, säger Hans.

MONICA-studien

Ett stort framsteg, enligt Hans, är att bastubad nu är en del av den så kallade MONICA-studien (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease).

MONICA-studien påminner till stor del om den finska KIHD-studien. Även MONICA-studien är epidemiologisk och har pågått under lång tid (sedan 1985). Vart femte år görs undersökningar på ett slumpvis antal personer i Västerbotten och Norrbotten. Man mäter bland annat blodtryck, kolesterol och nivåer av miljögifter. Bland livsstilsfaktorerna ingår bland annat rökning, snusning, motionsvanor och sociala riskfaktorer. Och sedan 2022 även frågor rörande bastuvanor.

Hans ser ljust på MONICA-studien. Förhoppningen är att den stärker kunskapsläget på samma sätt som den finska KIHD-studien.

Bastubad kan användas vid behandling av:

  • muskel- och ledsmärta
  • psoriasis
  • spänningshuvudvärk
  • oro och ångest
  • mild depression
  • sömnbesvär
  • kroniskt trötthetssyndrom
  • psykisk ohälsa
  • hjärtsvikt
  • högt blodtryck

 

Källa: Bastuboken: heta fakta om bastu och hälsa (2020)

Myter om bastu och hälsa

Men trots att vi sedan några år tillbaka vet betydligt mer om bastu och hälsa, fortsätter myter och felaktiga föreställningar att frodas, till och med inom sjukvården.

– Patienter med hjärtsvikt kan få rådet att inte basta, trots att forskningen visar att bastubad har en positiv effekt på just hjärtsvikt, säger Hans.

Nya sätt att basta

Hans ser gärna att vi hittar nya sätt att basta på. Eller nygamla skulle man kunna säga.

– Jag ser gärna att kvartersbastun får en renässans. Att bastubad inte begränsas till badhus och spa-anläggningar, utan att det finns tillgängligt där människor bor och verkar, säger Hans.

Personligen efterfrågar Hans kombinationen av kallbad och bastu, även om forskningen på området är högst begränsad.

Befintlig forskning på kallbad är begränsad och erfarenheterna är framförallt anekdotiska, men lindring av diverse psykiska symtom och positiva effekter på blodtryck har rapporterats.

– Även om forskningen på kallbad är begränsad, så överväger de positiva effekterna av kallbad de negativa, säger Hans.

Bastu på recept

Hans hoppas att sjukvården en dag ska kunna skriva ut bastu på recept tillsammans med andra hälsofrämjande åtgärder.

– Rörelse och motion har länge ordinerats ut men det borde kunna breddas och även inkludera bastubad. Men ännu är kunskapsläget lågt och mer forskning behövs för att det ska hända, säger Hans.

Bastuboken

2020 släppte Hans ut Bastuboken: heta fakta om bastu och hälsa, på Ekerlids förlag. I boken skriver Hans på ett lättsamt sätt om bastuns historia, hälsoeffekter och forskningsläget.

 

Boken går att köpa hos alla de stora bokhandlarna. Den går också att låna på bibliotek.

Hans tittar bakåt för att komma framåt.

– I början på 1900-talet fanns ett otroligt engagemang i bastubad. Såväl forskare som politiker, läkare och många andra lyfte fram bastun som ett sätt att minska sjukdomar och förbättra hygienen, säger Hans.

Nu hoppas Hans att engagemanget kan komma tillbaka i en ny tappning.

– Det finns så många sjukdomar och tillstånd, både fysiska och psykiska som vi kan avhjälpa genom bastubad, säger Hans.

Slutorden i Bastuboken får också bli slutord i den här artikeln.

”Vore det inte fantastiskt om varma stenar i ett litet rum, tillgängligt för de flesta och till en liten kostnad skulle kunna komma att komplettera eller ersätta olika läkemedelsbehandlingar och förhindra uppkomsten av några av våra vanligaste folksjukdomar?”

Liknande artiklar från Badhusbloggen

Den tysta och halksäkra skvalprännan

Weedo-rännan är en innovation som slår två flugor i en smäll. Ljudnivån i simhallen minskar med 15-25 decibel och golven blir mer halksäkra. Läs historien om hur vi tog fram denna innovation och vad den innebär.

We Group Lunnevibadet Grästorp 8

Så många badhus och simhallar behövs i Sverige

Sverige är i ett skriande behov av fler badanläggningar. Stora familjebad och 50-metersbassänger behövs givetvis, men framförallt behövs enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva simhallar.

Badhus, drunkningar och alternativkostnader

Att badhus kostar pengar är något som ofta hörs i debatten. Men vilka kostnader hade vi haft om badhusen inte funnits? Den frågan förtjänar också utrymme. Björn Synneby, miljöekonom på We Group, förklarar värdet av alternativkostnader.

Nyligen köpt äventyrsbad i Fredrikshamn? Läs detta!

I den här artikeln vänder vi oss till dig som ska ta över driften av äventyrsbad i Fredrikshamn. På We Group har vi stor erfarenhet av äventyrsbad i Fredrikshamn och vi delar gärna med oss av våra tips och erfarenheter.

Kemikaliehantering och personsäkerhet i badhus

Ett badhus är fullt av kemikalier. Därför gäller det att ha kunskap och rutiner på plats för att inte äventyra personsäkerheten. Under årens lopp har vi återkommande stött på fel och brister under statusbedömningar på anläggningar runt om i landet. I den här artikeln tar vi upp några av dem.

Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach

Axel Robach är arkitekt på We Group och har arbetat med många projekt sedan han började här 2015. I den här artikeln berättar han om sin syn på arkitektur och vad som är viktigt när det handlar om badhus och dess utformning.

Vattenrening i badhus – del 1

För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med vad som helst. Det är faktiskt bara ett som klarar jobbet och det är klor. I artikeln Vattenrening i badhus - del 1 tittar vi närmare på de krav som bara klor lever upp till.

Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra. Vi har skrivit en resonerande text där vi uppmuntrar till respekt och erkännande av varandras intressen.