Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach

Ett tidigt intresse för design, historia och stämningar ledde Axel Robach in på arkitektspåret. Efter studierna på Chalmers började en tid med upplevelser i publika miljöer. 2015 hittade Axel till We Group genom en kompis. Nu är han en av våra främsta badhusarkitekter.


april 10, 202420 minuter

Många har en bild av arkitekten. En visionär och excentrisk person med stora – ibland galna – idéer. Axel Robach ger med sina karaktärsfulla runda glasögonbågar och sitt yviga hår just det intrycket. Men i mötet upptäcker man ett stort mått av eftertänksamhet och lyhördhet och en vilja att skapa något beständigt och värdefullt som gör människor glada.

– Badhus är något positivt och glatt. Det är viktigt att folk trivs. Varje projekt har sin tjusning och det gäller att man verkligen intresserar sig för varje projekt, säger Axel.

Ett levande stråk

Innan Axel började rita badhus väckte han liv i en mörk och tråkig bakgata (Tredje Långgatan) i centrala Göteborg.

– Jag arbetade som huvudarkitekt med ett gammalt auktionshus som gjordes om till restaurang. Men projektet växte och spillde över till hela närområdet. Till slut hade vi förvandlat en trist och tråkig bakgata till ett levande stråk och bundit samman två stadsdelar, säger Axel.

Under samma period hann Axel med att leda renoveringen av en Michelin-restaurang och att utforma Nordens största nattklubb – The Docks – i Frihamnen i Göteborg. Till sist landande han på We Group där han arbetat sedan 2015. Intresset för arkitektur har han närt under lång tid.

JFK och Centre Pompidou

Vi sitter högt upp på kontoret i Fiskhamnen i Göteborg med utsikt över Göta älv. Båten Stena Scandinavica är förtöjd utanför och sväljer lastbilar. Strax bakom några hundra meter bort skymtar Älvsborgsbron fram.

Axel tittar ut genom fönstret samtidigt som han tänker efter.

– Mitt arkitekturintresse är en mix av design, historia och fascinerande miljöer, säger Axel.

– Och stämningar, utbrister han.

– Vad har hänt här, vad har människor gjort här och hur tänkte man när man byggde detta. Den typen av frågor har alltid kommit till mig i olika miljöer, säger Axel.

De storslagna byggnaderna från 1900-talet har gjort intryck på Axel. Han nämner Eero Saarinens tillbyggnad av JFK-flygplatsen i New York, Oscar Niemeyers byggnader i Brasília och konstmuseet Centre Pompidou i Paris.

– Centre Pompidou har man ju vänt ut och in på. Alla installationer är utanpå fasaden, en massa rör i glada färger. Det är en cool byggnad, säger Axel.

Det genomtänkta och harmoniska

Det var de häftiga formerna som fångade Axel. Idag vill han inte utvärdera dessa byggnader på ett djupare plan. De stora grandiosa idéerna kan vara ganska långt borta för en arkitekt i vardagen. Men Axel kan fortfarande förundras över hur man på 1900-talet lyckades realisera dessa storslagna projekt.

– Jag och mina kollegor kämpar för att få igenom våra idéer men de är inte alls lika storvulna. Ibland får vi motivera varför det behövs väggar, säger Axel med en skämtsam ton.

Fascinationen för det storslagna har med åren bytts ut mot en respekt för det genomtänkta och harmoniska. Material och lösningar måste hålla över tid, tycker Axel.

– Om du har 4,5 meters bjälklagshöjd i ett rum och ett stort bassängrum intill måste proportionerna lira. Men harmoni kan också handla om att hitta rätt materialkombinationer, säger Axel.

Ett kritiskt förhållningssätt

Arkitektutbildningen beskriver Axel som ett sätt att ”hacka ner historien” och skapa nya sätt att tänka kring byggnader och arkitektur. Att hitta ett kritiskt förhållningssätt till yrket.

– Man kan få en impuls att göra något på ett visst sätt, men det är lätt att springa bort sig, säger Axel.

Att vara i ständig utveckling och att tänka till är något som präglar Axels syn på arkitektur.

– Vi människor befinner oss nästan hela tiden i en byggd miljö. Det finns alltid tillfällen att gå runt och fundera på arkitektur och det finns alltid saker att lära sig, ställa frågor om och ifrågasätta, exempelvis hur saker används och om de är ändamålsenliga, säger Axel.

Herrans massa klinker

Att gå från restauranger, nattklubbar och stadsdelsomvandling till badhus var en naturlig utveckling. Den gemensamma nämnaren är den goda upplevelsen – att människor ska må bra i den aktuella miljön.

– Det är jätteviktigt att det blir något positivt av det man gör, att folk är glada och trivs i miljön, säger Axel.

På frågan om vad som är utmärkande för badhus kommer svaret blixtsnabbt.

– Mycket klinker, utbrister Axel.

– Det är en herrans massa klinker. Vår uppgift som arkitekter är att mjuka upp det intrycket. Vi arbetar mycket med trä som väggmaterial och med växtlighet, säger Axel.

Badhuset får inte upplevas som en steril institution.

– Det ska kännas rent och fint men känslan får inte vara att gå in i ett kylskåp, säger Axel.

Vass, fåglar och godis

Som arkitekt arbetar man hela tiden med olika känslor, menar Axel.

– Om det handlar om en ren tävlingsanläggning vill man ha en viss känsla. Att det ska vara lite tempo och fart. Om det är ett familjebad kanske man vill ha ett lugnare tema, med stillsamma detaljer och en långsam rytm, säger Axel.

Men den första känslan börjar hos arkitekten.

– Jag försöker hitta en känsla för mig själv. Den kan vara svår att sätta ord på men den är viktig som utgångspunkt när jag ska ta ett koncept vidare och förklara för andra, säger Axel.

Som badhusarkitekt försöker man hitta tydliga inspirationskällor i badhusets miljö eller platsens historia. Axel tar upp badhuset i Kristianstad (Kristianstads badrike) som ett bra exempel.

– I Kristianstad finns en tydlig inspiration i naturområdet Vattenriket. Det var både tacksamt och roligt att jobba med vass, fåglar och den typen av element, men det kan också vara betydligt mer banalt, säger Axel.

Han syftar på det pågående arbetet med den nya simhallen i Strängnäs. Skolbarn tillsammans med personal från We Group har haft en workshop där man arbetat fram ett tema för småbarnspooler och attraktioner.

– Det var godis, chipspåsar, popcorn och allt möjligt. De fick ta fram färger också. Tyvärr gick det inte så bra med färgerna, det var alla möjliga färger helt urskillningslöst, men godis som tema kommer det bli, säger Axel.

Även något barnsligt och trivialt som godis kan bli fint, enligt Axel.

– Det kan verka banalt men det beror helt på hur man gör det. Gör man det med omsorg kan det bli väldigt fint, säger Axel.

Terminal 5 på John F Kennedy International Airport

 

JFK-flygplatsen (John F Kennedy Airport) fick sitt namn 1963 efter John F Kennedy, USA:s 35:e president, som mördades samma år i det mytomspunna attentatet i Dallas.

 

Året före, 1962, när flygplatsen fortfarande hette New York International Airport, invigdes den ikoniska Terminal 5 för flygbolaget TWA (Trans World Airlines). Upphovsmannen bakom de böljande formerna och de stora glaspartierna var den finsk-amerikanska arkitekten Eero Saarinen (1910 – 1961).

 

Terminal 5 är starkt präglad av framtidstro, futurism och rymdålderns estetik. Stilen kallas för ”Googie” och hade sin storhetstid på 1950- och 1960-talet.

 

Byggnaden ska påminna om en fågel där de två delarna tillsammans bildar ett stort vingspann.

 

Eero Saarinen hann tyvärr inte uppleva byggnaden då han dog redan 1961, 51 år gammal.

Centre Pompidou

 

Mitt i Paris några kvarter från floden Seine ligger konstmuseet Centre Pompidou som invigdes 1977. Det är Frankrikes nationalmuseum för samtidskonst och fungerar som en kontrast till Louvren, det kanske mest förnämsta konstmuseet i världen. Utmärkande för Centre Pompidou är att installationerna löper längs med fasaden.

 

Museet är namngivet efter den franska politikern och premiärministern Georges Pompidou (1911 – 1974).

 

Bakom arkitekturen står Richard Rogers (1933 – 2021), Renzo Piano (1937 – ) och Gianfranco Franchini (1938 – 2009).

Brasília

 

Brasiliens huvudstad Brasília anlades så sent som 1960. Inte mer än fem år tog det att göra staden som till största delen består av visionär modernistisk arkitektur.

 

Många av de mest signifikanta byggnaderna färdigställdes dock senare, exempelvis den romersk-katolska katedralen Catedral Metropolitana de Brasília och utrikesdepartementet Palácio Itamaraty som bägge invigdes 1970.

 

Bakom arkitektur och stadsplanering står arkitekterna Oscar Niemeyer (1907 – 2012) och Lucio Costa (1902 – 1998).

Nytt samsas med beprövat

Teman och känslor är viktigt men även tekniska lösningar. Axel lyfter fram den så kallade ”Weedo-rännan” som ett konkret exempel.

– Weedo-rännan är en fiffigt konstruerad skvalpränna som ger väldigt låg ljudvolym. Det är bra både för personalen och gästerna att slippa höja rösten, säger Axel.

På många områden har teknikutvecklingen gått framåt.

Weedo-rännan

 

Weedo-rännan leder bassängvattnet från bassängen till reningsanläggningen, precis som en konventionell ränna.

 

Men tack vare en tyst konstruktion och kontinuerlig ytdesinfektion blir Weedo-rännan mer än en vanlig vattenränna. Weedo-rännan gör det behagligare att vistas i anläggningen.

 

När vi inte behöver överrösta vattnet blir stämningen i bassängrummet lugnare, vilket i sin tur förhindrar spring och olyckor.

När det gäller tekniska installationer så som energi, värme, ventilation och vattenrening har det hänt mycket sedan badhusboomen på 1960- och 1970-talet. Med åren har branschen lärt sig vad som fungerar och vad som fungerar mindre bra, inte minst när det kommer till byggnadsteknik och materialval.

– Badhus är förknippade med stora kostnader och risker och vi vill att det ska hålla. Därför kör vi mycket på säkra kort när det gäller material och funktioner, även om vi alltid testar något nytt i varje projekt, säger Axel.

Omsorg om detaljer

I Sverige finns en lång tradition av utsmyckning, konst och gestaltning i offentliga miljöer. Badhusen är inget undantag.

Enligt Axel finns det många kvaliteter i de gamla badhusen som är värda att bevara och som han skulle vilja se mer av i nyproduktion.

– Man hade en otrolig omsorg om detaljer. Snickerierna var förstklassiga och man gjorde fantastisk mosaik. Det var också en hög nivå på gestaltning, inte minst på fasader, säger Axel.

Men allt var inte bättre förr. Enligt Axel har man idag ett helt annat tänkande när det gäller tillgänglighet och att tillgodose olika målgrupper.

– Många badhus från 1950- och 1960-talet är väldigt fina hus, men också fullständigt otillgängliga, säger Axel.

Axel med modeller av Pepparrotsbadet i Enköping – ett modernt familjebad som invigdes 2021.

Att hushålla med ytor

Utöver glädje och lust återkommer Axel ofta till det rationella och genomtänkta.

– Vi lägger mycket kraft på att organisera byggnaden på ett rationellt sätt. Det gäller att inte skapa onödiga ytor, säger Axel.

Att göra ett bra jobb tidigt i projektet är A och O för att lyckas med bygget av ett nytt badhus.

– Det gäller att skapa ett bra upplägg från början som går att anpassa under projektets gång. Ju längre in i projektet man väntar med att tänka till och ta beslut, desto sämre blir resultatet. Det blir väldigt dyrt att ändra saker i slutet av ett projekt, säger Axel.

Men Axel vill inte peka på någon enskild aktör när det gäller att tänka till.

– Alla som är inblandade i ett projekt behöver tänka till och göra rätt från början, både projektörer och beställare, säger Axel.

Kreativitet istället för rivning

Den ständigt pågående debatten angående rivning och nybyggnation engagerar Axel. Att vi inte slösar med våra resurser och river byggnader som kan gå att använda till annat. Badhus kostar mycket resurser, särskilt vid nyproduktion, men de är nödvändiga för att vi ska lära oss simma i vårt kalla klimat.

– Just badhusen används så himla mycket. Att barn ska kunna simma och att det finns simundervisning är jätteviktigt. Och det behöver inte vara så märkvärdigt. En undervisningsbassäng på 12,5 gånger sex meter och ut med dem i byarna, säger Axel.

När det gäller de gamla utslitna badhusen efterfrågar Axel mer lust, kreativitet och öppenhet i hur vi kan behålla byggnaderna och arkitekturen.

– De kanske inte funkar som badhus längre, men de kan bli kommunkontor, bibliotek, nattklubb eller något annat. Man kan hitta en ny användning för dessa byggnader som ofta är påkostade på ett sätt som är ovanligt idag, säger Axel.

Axel drar en parallell till gamla biografer som gjorts om till nattklubb, restaurang och klädaffär.

– Och i några fall tillbaka till biograf igen, säger Axel.

På frågan om hur omfattande en konvertering är menar Axel att det beror på.

– Om stommen och grundläggningen går att behålla är mycket vunnet. Klart är att om något är rivet så är det slut. Då är resurserna förbrukade, säger Axel.

Axel ser gärna att man på gräsrotsnivå går samman och kommer på nya idéer till verksamheter i gamla badhus, istället för att klaga.

Men plötsligt inser han något.

– Nu är det jag som klagar på dem som klagar, säger Axel och skrattar till.

Han samlar sig snabbt.

– Att hitta nya funktioner för gamla badhus skulle bespara miljön och våra resurser samtidigt som vi skulle kunna bibehålla vår historia, säger Axel.

We Group Kristianstads Badrike familjebad 7
Lekfulla utsmyckningar på Kristianstads badrike. Inspirationen kommer från det närbelägna naturområdet Vattenriket som är ett av sju biosfärområden i Sverige.

Badhus har sin logik

Precis som övrig arkitektur har badhus sin logik. Vattnet, fukten, de höga temperaturerna och de kemiska aspekterna påverkar arkitektur och utformning.

Bland annat gäller det att skapa goda flöden, att människor ska kunna röra sig i byggnaden på ett bra sätt utan att det bildas flaskhalsar eller att andra negativa saker.

Axel tar upp ett konkret exempel.

– Skor är en sak vi måste hantera som arkitekter. Vi vill inte ha in skor i bassängrummen. De för med sig bakterier och smuts i vattnet och på ytskikt och gör det svårt att städa, säger Axel.

Lösningen är genomtänkt arkitektur med goda flöden och väl avvägda ytor, menar Axel.

– I annat fall får man använda sig av konstiga skyltar och staket och sånt, vilket inte är så kul, säger Axel.

Kunskap, glädje och erfarenhet

När Axel ska sammanfatta sitt arbete med badhus återkommer han till glädjen. Att det behöver finnas en glädje och ett engagemang i varje projekt. Genomtänkta och beprövade material och lösningar är också viktigt.

– Att hitta rätt och undvika kostsamma fel kommer av förberedelse och engagemang från alla parter. Från vår sida som arkitekter spelar erfarenheten av tidigare badhusbyggen stor roll, säger Axel.

I skrivande stund pågår det närmare 20 badhusbyggen runt om i Sverige. Och fler kommer det bli; nästan 60 stycken ligger i planeringen för rivning eller nybyggnation. Behovet av fungerande och ändamålsenliga anläggningar med rätt funktioner är stort över hela landet.

Utanför fönstret färgas himlen röd. Kollegorna på kontoret börjar runda av arbetsdagen. Axel rättar till glasögonen och tittar ut på solen som går ner i Västerhavet.

– Kunskap och glädje är vad som kommer avgöra kvaliteten på morgondagens badhus, säger Axel.

– Och erfarenhet!

Liknande artiklar från Badhusbloggen

Badhus, drunkningar och alternativkostnader

Att badhus kostar pengar är något som ofta hörs i debatten. Men vilka kostnader hade vi haft om badhusen inte funnits? Den frågan förtjänar också utrymme. Björn Synneby, miljöekonom på We Group, förklarar värdet av alternativkostnader.

Nyligen köpt äventyrsbad i Fredrikshamn? Läs detta!

I den här artikeln vänder vi oss till dig som ska ta över driften av äventyrsbad i Fredrikshamn. På We Group har vi stor erfarenhet av äventyrsbad i Fredrikshamn och vi delar gärna med oss av våra tips och erfarenheter.

Kemikaliehantering och personsäkerhet i badhus

Ett badhus är fullt av kemikalier. Därför gäller det att ha kunskap och rutiner på plats för att inte äventyra personsäkerheten. Under årens lopp har vi återkommande stött på fel och brister under statusbedömningar på anläggningar runt om i landet. I den här artikeln tar vi upp några av dem.

Bastu och hälsoeffekter – mer än skön avkoppling

Att bada bastu regelbundet är inte bara skönt och avkopplande. Forskningen visar på stora hälsovinster. Vi har tittat på forskningsläget och pratat med "bastudoktorn" Hans Hägglund.

Vattenrening i badhus – del 1

För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med vad som helst. Det är faktiskt bara ett som klarar jobbet och det är klor. I artikeln Vattenrening i badhus - del 1 tittar vi närmare på de krav som bara klor lever upp till.

Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra. Vi har skrivit en resonerande text där vi uppmuntrar till respekt och erkännande av varandras intressen.

Luftbubblor under vattenyta

Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt dödlig sjukdom om det vill sig illa. I badhus är det framförallt i duschar och i bubbelpooler som människor blir smittade. Läs mer i artikeln om förebyggande arbete och åtgärder när det kommer till legionella i badhus.

Påklädda personer i bastu med badanka

Vi reder ut i bastudebatten

Nakenhet i bastu är uppenbarligen ett ämne som väcker känslor hos många. Men handlar frågan verkligen om nakenhet? Som badhusexperter känner vi en skyldighet att reda ut ett och annat.