Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach

Många har en bild av arkitekten. En visionär och excentrisk person med stora – ibland galna – idéer. Axel Robach ger med sina karaktärsfulla runda glasögonbågar och sitt yviga hår just det intrycket. Men i mötet upptäcker man ett stort mått av eftertänksamhet och lyhördhet och en vilja att skapa något beständigt och värdefullt som gör människor glada.

– Badhus är något positivt och glatt. Det är viktigt att folk trivs. Varje projekt har sin tjusning och det gäller att man verkligen intresserar sig för varje projekt, säger Axel.

Innan Axel började rita badhus väckte han liv i en mörk och tråkig bakgata (Tredje Långgatan) i centrala Göteborg.

– Jag arbetade som huvudarkitekt med ett gammalt auktionshus som gjordes om till restaurang. Men projektet växte och spillde över till hela närområdet. Till slut hade vi förvandlat en trist och tråkig bakgata till ett levande stråk och bundit samman två stadsdelar, säger Axel.

Under samma period hann Axel med att leda renoveringen av en Michelin-restaurang och att utforma Nordens största nattklubb – The Docks – i Frihamnen i Göteborg. Till sist landande han på We Group där han arbetat sedan 2015. Intresset för arkitektur har han närt under lång tid.

Vi sitter högt upp på kontoret i Fiskhamnen i Göteborg med utsikt över Göta älv. Båten Stena Scandinavica är förtöjd utanför och sväljer lastbilar. Strax bakom några hundra meter bort skymtar Älvsborgsbron fram.

Axel tittar ut genom fönstret samtidigt som han tänker efter.

– Mitt arkitekturintresse är en mix av design, historia och fascinerande miljöer, säger Axel.

– Och stämningar, utbrister han.

– Vad har hänt här, vad har människor gjort här och hur tänkte man när man byggde detta. Den typen av frågor har alltid kommit till mig i olika miljöer, säger Axel.

De storslagna byggnaderna från 1900-talet har gjort intryck på Axel. Han nämner Eero Saarinens tillbyggnad av JFK-flygplatsen i New York, Oscar Niemeyers byggnader i Brasília och konstmuseet Centre Pompidou i Paris.

– Centre Pompidou har man ju vänt ut och in på. Alla installationer är utanpå fasaden, en massa rör i glada färger. Det är en cool byggnad, säger Axel.

Det var de häftiga formerna som fångade Axel. Idag vill han inte utvärdera dessa byggnader på ett djupare plan. De stora grandiosa idéerna kan vara ganska långt borta för en arkitekt i vardagen. Men Axel kan fortfarande förundras över hur man på 1900-talet lyckades realisera dessa storslagna projekt.

– Jag och mina kollegor kämpar för att få igenom våra idéer men de är inte alls lika storvulna. Ibland får vi motivera varför det behövs väggar, säger Axel med en skämtsam ton.

Fascinationen för det storslagna har med åren bytts ut mot en respekt för det genomtänkta och harmoniska. Material och lösningar måste hålla över tid, tycker Axel.

– Om du har 4,5 meters bjälklagshöjd i ett rum och ett stort bassängrum intill måste proportionerna lira. Men harmoni kan också handla om att hitta rätt materialkombinationer, säger Axel.

När det gäller tekniska installationer så som energi, värme, ventilation och vattenrening har det hänt mycket sedan badhusboomen på 1960- och 1970-talet. Med åren har branschen lärt sig vad som fungerar och vad som fungerar mindre bra, inte minst när det kommer till byggnadsteknik och materialval.

– Badhus är förknippade med stora kostnader och risker och vi vill att det ska hålla. Därför kör vi mycket på säkra kort när det gäller material och funktioner, även om vi alltid testar något nytt i varje projekt, säger Axel.

I Sverige finns en lång tradition av utsmyckning, konst och gestaltning i offentliga miljöer. Badhusen är inget undantag.

Enligt Axel finns det många kvaliteter i de gamla badhusen som är värda att bevara och som han skulle vilja se mer av i nyproduktion.

– Man hade en otrolig omsorg om detaljer. Snickerierna var förstklassiga och man gjorde fantastisk mosaik. Det var också en hög nivå på gestaltning, inte minst på fasader, säger Axel.

Men allt var inte bättre förr. Enligt Axel har man idag ett helt annat tänkande när det gäller tillgänglighet och att tillgodose olika målgrupper.

– Många badhus från 1950- och 1960-talet är väldigt fina hus, men också fullständigt otillgängliga, säger Axel.

Utöver glädje och lust återkommer Axel ofta till det rationella och genomtänkta.

– Vi lägger mycket kraft på att organisera byggnaden på ett rationellt sätt. Det gäller att inte skapa onödiga ytor, säger Axel.

Att göra ett bra jobb tidigt i projektet är A och O för att lyckas med bygget av ett nytt badhus.

– Det gäller att skapa ett bra upplägg från början som går att anpassa under projektets gång. Ju längre in i projektet man väntar med att tänka till och ta beslut, desto sämre blir resultatet. Det blir väldigt dyrt att ändra saker i slutet av ett projekt, säger Axel.

Men Axel vill inte peka på någon enskild aktör när det gäller att tänka till.

– Alla som är inblandade i ett projekt behöver tänka till och göra rätt från början, både projektörer och beställare, säger Axel.

Den ständigt pågående debatten angående rivning och nybyggnation engagerar Axel. Att vi inte slösar med våra resurser och river byggnader som kan gå att använda till annat. Badhus kostar mycket resurser, särskilt vid nyproduktion, men de är nödvändiga för att vi ska lära oss simma i vårt kalla klimat.

– Just badhusen används så himla mycket. Att barn ska kunna simma och att det finns simundervisning är jätteviktigt. Och det behöver inte vara så märkvärdigt. En undervisningsbassäng på 12,5 gånger sex meter och ut med dem i byarna, säger Axel.

När det gäller de gamla utslitna badhusen efterfrågar Axel mer lust, kreativitet och öppenhet i hur vi kan behålla byggnaderna och arkitekturen.

– De kanske inte funkar som badhus längre, men de kan bli kommunkontor, bibliotek, nattklubb eller något annat. Man kan hitta en ny användning för dessa byggnader som ofta är påkostade på ett sätt som är ovanligt idag, säger Axel.

Axel drar en parallell till gamla biografer som gjorts om till nattklubb, restaurang och klädaffär.

– Och i några fall tillbaka till biograf igen, säger Axel.

På frågan om hur omfattande en konvertering är menar Axel att det beror på.

– Om stommen och grundläggningen går att behålla är mycket vunnet. Klart är att om något är rivet så är det slut. Då är resurserna förbrukade, säger Axel.

Axel ser gärna att man på gräsrotsnivå går samman och kommer på nya idéer till verksamheter i gamla badhus, istället för att klaga.

Men plötsligt inser han något.

– Nu är det jag som klagar på dem som klagar, säger Axel och skrattar till.

Han samlar sig snabbt.

– Att hitta nya funktioner för gamla badhus skulle bespara miljön och våra resurser samtidigt som vi skulle kunna bibehålla vår historia, säger Axel.

Precis som övrig arkitektur har badhus sin logik. Vattnet, fukten, de höga temperaturerna och de kemiska aspekterna påverkar arkitektur och utformning.

Bland annat gäller det att skapa goda flöden, att människor ska kunna röra sig i byggnaden på ett bra sätt utan att det bildas flaskhalsar eller att andra negativa saker.

Axel tar upp ett konkret exempel.

– Skor är en sak vi måste hantera som arkitekter. Vi vill inte ha in skor i bassängrummen. De för med sig bakterier och smuts i vattnet och på ytskikt och gör det svårt att städa, säger Axel.

Lösningen är genomtänkt arkitektur med goda flöden och väl avvägda ytor, menar Axel.

– I annat fall får man använda sig av konstiga skyltar och staket och sånt, vilket inte är så kul, säger Axel.

När Axel ska sammanfatta sitt arbete med badhus återkommer han till glädjen. Att det behöver finnas en glädje och ett engagemang i varje projekt. Genomtänkta och beprövade material och lösningar är också viktigt.

– Att hitta rätt och undvika kostsamma fel kommer av förberedelse och engagemang från alla parter. Från vår sida som arkitekter spelar erfarenheten av tidigare badhusbyggen stor roll, säger Axel.

I skrivande stund pågår det närmare 20 badhusbyggen runt om i Sverige. Och fler kommer det bli; nästan 60 stycken ligger i planeringen för rivning eller nybyggnation. Behovet av fungerande och ändamålsenliga anläggningar med rätt funktioner är stort över hela landet.

Utanför fönstret färgas himlen röd. Kollegorna på kontoret börjar runda av arbetsdagen. Axel rättar till glasögonen och tittar ut på solen som går ner i Västerhavet.

– Kunskap och glädje är vad som kommer avgöra kvaliteten på morgondagens badhus, säger Axel.

– Och erfarenhet!