I den andra generationens badhus sker ett skifte. Renlighet och hygien har fortfarande stor plats men får nu sällskap av idrott och simkunnighet. Att aktivt arbeta för större simkunnighet var inget nytt på 1930-talet. Svenska Lifräddningssällskapet (SLRS) bildades redan 1891 med ambitionen att få fler simkunniga och rädda fler liv. 1920 blir torrsimning ett obligatoriskt moment i folkskolan och under 1920-talet får kommunerna större intresse av att bygga lämpliga badhus. Men det är först på 1930-talet som man på allvar börjar bygga badhus med stora simbassänger, så som vi känner dem idag.

1935 bildas Riksföreningen för simningens främjande (också känt som Simfrämjandet) som med tiden skulle bli det som idag är Svenska Livräddningssällskapet (SLS). Året före, 1934, får dåvarande sportchefen på Dagens Nyheter, David Jonason, nog av drunkningsolyckorna i media, och i samförstånd med Svenska simförbundet lanseras Simborgarmärket.

Att kunna simma ska nu bli en självklarhet för varje frisk och sund samhällsmedborgare. Och det ska ske i moderna bassänger, året runt.

Badhusens arkitektur och utformning genomgår nu stora förändringar. Kontrasten är stor mot sekelskiftets snickarglädje. Funktionalismen gör sitt genombrott på Stockholmsutställningen 1930, vilket även avspeglar sig på de badhus som byggs under denna tid. 25-metersbassäng, höga hopptorn och stora fönster med ljusinsläpp är höjden av modernitet. Men konst och utsmyckningar finns det fortfarande gott om. Företeelsen med konstprojekt i badhus är något som överlevt och blivit ett naturligt inslag i våra badhus.

På 1980-talet sker nästa stora skifte och nu talar vi om tredje generationens badhus. Badhusen har vid den här tiden haft ungefär samma funktion i 50 år. Det har nästan bara handlat om nyttoeffekter så som motion och simkunnighet, i viss mån hygien, och att som medborgare visa på sundhet och karaktär.

Detta känns hemskt förlegat på 1980-talet. Nu vill man som badbesökare uppleva saker och ha roligt. Äventyrsbadet gör entré och in kommer vattenrutschbanor och vågmaskiner. Den snusförnuftiga synen på motion och hälsa som präglade folkhemmets badhus ersätts nu av 1980-talets flärd, yta och lättsinne. Nu blir badhuset en självklar plats även för styrketräning och solarium.

”Varför åka till Mallorca när man kan bada på Vattenpalatset”. Så marknadsfördes Vattenpalatset i Eskilstuna. 1985 var det Sveriges första äventyrsbad. Den nya äventyrsdelen var en tillbyggnad på det karaktärsfulla badhuset i funkisstil som uppfördes redan 1933.

Men tillkomsten av äventyrsbaden hade också sin grund i en mer allvarlig ambition. Ungdomar skulle lockas till badet istället för att ränna på stan och ställa till med fuffens.

Trenden med äventyrsbad fortsätter sedan in i 1990-talet men antal nya badhus som byggs är försvinnande få jämfört med ett par decennier tidigare.

Hur ser badhusen ut i framtiden?

Framtidens bad är inte något science fiction-liknande och abstrakt. Krasst sett är framtidens badhus de badhus som vi gör förstudier om och projekterar nu och de kommande åren. De kommer vara i bruk under många decennier.

Framtidens badhus kommer därför spegla de ideal och strömningar som råder just nu, precis som badhus alltid gjort under historien, från sekelskiftets fokus på hygien och renlighet och efterkrigstidens folkhemsideal med idrott och simkunnighet, till 1980-talets flärdfullhet.

Just nu är exempelvis energieffektivisering av stor betydelse när det gäller nybyggnation i största allmänhet och badhus är givetvis inget undantag. Hur tillvaratar vi energi och skapar så smarta och driftsäkra system som möjligt? Detta är något som påverkar livscykelkostnaden vilket utslaget på ett antal decennier är en betydligt större kostnad än byggkostnaden.

Teknikutvecklingen möjliggör också nya upplevelser i badhusen. Att höja upplevelsen i vattenrutschbanan genom VR (virtual reality) är redan idag möjligt i vissa äventyrsbad. Att vi kommer se mer av den varan är nog ingen vild gissning.

Spel, interaktion och ”gamification” har potentialen till både nytta och nöje. Teknik tillsammans med kreativa lösningar kan exempelvis lösa problem med bristande besökarhygien. Vattenstrålar från oväntade håll, ljus- och ljudeffekter och möjligheter till interaktion kan göra det tråkiga till något roligt och duschandet blir en attraktion i sig.

En annan trend vi kan skönja är mindre, enklare och lättillgängliga badhus. De stora badhusen kommer givetvis finnas kvar och fler kommer byggas. Men de mindre kan fungera som komplement till de större och som naturliga ersättare till många gamla slitna badhus som förr eller senare måste rivas. De mindre badhusen ger möjligheter till motion, avkoppling och inte minst simundervisning, nära människorna.

Vad tror du om framtidens badhus? Hör av dig om du vill lufta dina tankar och prata bad med oss på We Group.

Intresserad av vår syn på badhus och hur vi arbetar i våra badhusprojekt? Klicka på den här länken!