Badhusets utveckling i Sverige
Badhusen i Sverige har gått från att ta oss ur lort och smuts till att bli upplevelsecenter för motion, avkoppling och gemenskap i dagens påkostade anläggningar. Vi tittar i backspegeln och undersöker gamla tiders ideal samtidigt som vi kastar ett öga på kristallkulan för att se vad framtidens badhus har att bjuda på. Hopp i!
Badhusets utveckling i Sverige
Badhusen i Sverige har gått från att ta oss ur lort och smuts till att bli upplevelsecenter för motion, avkoppling och gemenskap i dagens påkostade anläggningar. Vi tittar i backspegeln och undersöker gamla tiders ideal samtidigt som vi kastar ett öga på kristallkulan för att se vad framtidens badhus har att bjuda på. Hopp i!
Under hela 1900-talet har trender, synsätt och ideal avlöst varandra när det kommer till bad och badhus. I slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet uppstod varmbadhusen. Fokuset var medicinskt och befolkningen kunde nu på allvar förbättra både hygien och hälsa. Men med tiden skulle andra ideal och funktioner ta över.
Varmbadhuset
Det tidiga 1900-talets varmbadhus var något helt annat än dagens badanläggningar. Ofta fanns en simbassäng, men till största delen utgjordes badhusen av badkar – mängder av badkar, vilket för tiden inte var något som var man hade tillgång till. Nu fanns det en inrättning man kunde besöka för att bli just ren. Att bada bastu fanns också på menyn, liksom dusch och elektriskt ljusbad.
Elektriskt ljusbad? Ja, så kallades dåtidens solarium, vilket var ett stort skåp utrustat med glödlampor där ljusbadaren kunde svetta bort både hudsjukdomar och nervositet.
Badhusen byggda under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet brukar man kalla för första generationens badhus och var i första hand inriktade på personlig hygien. Det var inte ovanligt att de kombinerades med tvättinrättningar.
1930-talets badhus
I den andra generationens badhus sker ett skifte. Renlighet och hygien har fortfarande stor plats men får nu sällskap av idrott och simkunnighet. Att aktivt arbeta för större simkunnighet var inget nytt på 1930-talet. Svenska Lifräddningssällskapet (SLRS) bildades redan 1891 med ambitionen att få fler simkunniga och rädda fler liv. 1920 blir torrsimning ett obligatoriskt moment i folkskolan och under 1920-talet får kommunerna större intresse av att bygga lämpliga badhus. Men det är först på 1930-talet som man på allvar börjar bygga badhus med stora simbassänger, så som vi känner dem idag.
1935 bildas Riksföreningen för simningens främjande (också känt som Simfrämjandet) som med tiden skulle bli det som idag är Svenska Livräddningssällskapet (SLS). Året före, 1934, får dåvarande sportchefen på Dagens Nyheter, David Jonason, nog av drunkningsolyckorna i media, och i samförstånd med Svenska simförbundet lanseras Simborgarmärket.
Att kunna simma ska nu bli en självklarhet för varje frisk och sund samhällsmedborgare. Och det ska ske i moderna bassänger, året runt.
Badhusens arkitektur och utformning genomgår nu stora förändringar. Kontrasten är stor mot sekelskiftets snickarglädje. Funktionalismen gör sitt genombrott på Stockholmsutställningen 1930, vilket även avspeglar sig på de badhus som byggs under denna tid. 25-metersbassäng, höga hopptorn och stora fönster med ljusinsläpp är höjden av modernitet. Men konst och utsmyckningar finns det fortfarande gott om. Företeelsen med konstprojekt i badhus är något som överlevt och blivit ett naturligt inslag i våra badhus.
Efterkrigstidens badhus
Efterkrigstiden präglas av samma ideal som under 1930-talet. Fokus ligger fortfarande på simkunnighet och motion. Badhuset symboliserar på många sätt folkhemsbygget och blir en samlingsplats där man möts på lika villkor. Samtidigt växer idrottsföreningarna.
Badhuset blir också ett naturligt inslag i stadsbilden i takt med att fler och fler byggs. Under de så kallade ”rekordåren” ska varje kommun med självaktning ha ett modernt badhus. Utvecklingen börjar på 1950-talet och tar verklig fart under 1960- och 1970-talet. Under den här tiden byggs ikoniska anläggningar med hög arkitektonisk nivå. Många badhus från den här tiden är fortfarande i bruk, trots att den tekniska livslängden sedan länge är slut.
Äventyrsbadet
På 1980-talet sker nästa stora skifte och nu talar vi om tredje generationens badhus. Badhusen har vid den här tiden haft ungefär samma funktion i 50 år. Det har nästan bara handlat om nyttoeffekter så som motion och simkunnighet, i viss mån hygien, och att som medborgare visa på sundhet och karaktär.
Detta känns hemskt förlegat på 1980-talet. Nu vill man som badbesökare uppleva saker och ha roligt. Äventyrsbadet gör entré och in kommer vattenrutschbanor och vågmaskiner. Den snusförnuftiga synen på motion och hälsa som präglade folkhemmets badhus ersätts nu av 1980-talets flärd, yta och lättsinne. Nu blir badhuset en självklar plats även för styrketräning och solarium.
”Varför åka till Mallorca när man kan bada på Vattenpalatset”. Så marknadsfördes Vattenpalatset i Eskilstuna. 1985 var det Sveriges första äventyrsbad. Den nya äventyrsdelen var en tillbyggnad på det karaktärsfulla badhuset i funkisstil som uppfördes redan 1933.
Men tillkomsten av äventyrsbaden hade också sin grund i en mer allvarlig ambition. Ungdomar skulle lockas till badet istället för att ränna på stan och ställa till med fuffens.
Trenden med äventyrsbad fortsätter sedan in i 1990-talet men antal nya badhus som byggs är försvinnande få jämfört med ett par decennier tidigare.
Familjebadet
Under 2000-talet har begreppet familjebad blivit vanligt. Någon solklar definition finns inte. På sätt och vis kan man se familjebadet som en förlängning av äventyrsbadet i bemärkelsen att det handlar om attraktioner och att ha roligt i vattnet.
Ett annat sätt att se på familjebadet är att det ska erbjuda något för alla. Här kan du både motionssimma och åka vattenrutschbana. Lekfulla attraktioner och bassängområden för de allra minsta finns det också. Likaså bra serveringar och påkostade relaxavdelningar.
1980-talets äventyrsbad har också utvecklats och har i modern tid fått mer av allt. Fler och häftigare attraktioner men också tematiseringar med ”grottor”, ”laguner” och liknande. Inte helt olikt verklighetsflykten på ett nöjesfält. Därför är det i vissa fall lätt att särskilja ett äventyrsbad från ett familjebad. Jämför exempelvis The Reef i Fredrikshamn med Pepparrotsbadet i Enköping. Det förstnämnda är ett utpräglat äventyrsbad medan det senare är ett ganska typiskt familjebad i utbud och utformning.
Man kan också se familjebadet med dess ambition att tilltala alla, som den fjärde generationens badhus. Utvecklingen av bassänger med höj- och sänkbar botten har bidragit till att skapa praktiska anläggningar som går att anpassa till olika intressen och verksamheter. Simhopp på onsdagen och babysim på torsdagen. Exempelvis.
Framtidens badhus skapar vi nu
Hur ser badhusen ut i framtiden?
Framtidens bad är inte något science fiction-liknande och abstrakt. Krasst sett är framtidens badhus de badhus som vi gör förstudier om och projekterar nu och de kommande åren. De kommer vara i bruk under många decennier.
Framtidens badhus kommer därför spegla de ideal och strömningar som råder just nu, precis som badhus alltid gjort under historien, från sekelskiftets fokus på hygien och renlighet och efterkrigstidens folkhemsideal med idrott och simkunnighet, till 1980-talets flärdfullhet.
Energieffektivisering
Just nu är exempelvis energieffektivisering av stor betydelse när det gäller nybyggnation i största allmänhet och badhus är givetvis inget undantag. Hur tillvaratar vi energi och skapar så smarta och driftsäkra system som möjligt? Detta är något som påverkar livscykelkostnaden vilket utslaget på ett antal decennier är en betydligt större kostnad än byggkostnaden.
Gamification
Teknikutvecklingen möjliggör också nya upplevelser i badhusen. Att höja upplevelsen i vattenrutschbanan genom VR (virtual reality) är redan idag möjligt i vissa äventyrsbad. Att vi kommer se mer av den varan är nog ingen vild gissning.
Spel, interaktion och ”gamification” har potentialen till både nytta och nöje. Teknik tillsammans med kreativa lösningar kan exempelvis lösa problem med bristande besökarhygien. Vattenstrålar från oväntade håll, ljus- och ljudeffekter och möjligheter till interaktion kan göra det tråkiga till något roligt och duschandet blir en attraktion i sig.
Lättillgängliga badhus
En annan trend vi kan skönja är mindre, enklare och lättillgängliga badhus. De stora badhusen kommer givetvis finnas kvar och fler kommer byggas. Men de mindre kan fungera som komplement till de större och som naturliga ersättare till många gamla slitna badhus som förr eller senare måste rivas. De mindre badhusen ger möjligheter till motion, avkoppling och inte minst simundervisning, nära människorna.
Hör av dig!
Vad tror du om framtidens badhus? Hör av dig om du vill lufta dina tankar och prata bad med oss på We Group.
Intresserad av vår syn på badhus och hur vi arbetar i våra badhusprojekt? Klicka på den här länken!
Liknande artiklar från Badhusbloggen
oktober 4, 2024
Urban Bengtson och den fantastiska strömkanalen
Vattenströmmar kan både ge skjuts och bjuda på motstånd. Därför är de så värdefulla. Det…
september 17, 2024
Badhus, simhallar och Agenda 2030
Badhus och simhallar är viktiga redskap för folkhälsan och simidrotten. Men de har också…
juni 25, 2024
Den tysta och halksäkra skvalprännan
Weedo-rännan är en innovation som slår två flugor i en smäll. Ljudnivån i simhallen…
juni 13, 2024
Så många badhus och simhallar behövs i Sverige
Sverige är i ett skriande behov av fler badanläggningar. Stora familjebad och…
maj 21, 2024
Badhus, drunkningar och alternativkostnader
Att badhus kostar pengar är något som ofta hörs i debatten. Men vilka kostnader hade vi…
april 30, 2024
Nyligen köpt äventyrsbad i Fredrikshamn? Läs detta!
I den här artikeln vänder vi oss till dig som ska ta över driften av äventyrsbad i…
april 24, 2024
Kemikaliehantering och personsäkerhet i badhus
Ett badhus är fullt av kemikalier. Därför gäller det att ha kunskap och rutiner på plats…
april 10, 2024
Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach
Axel Robach är arkitekt på We Group och har arbetat med många projekt sedan han började…