Besök av TV4

När kamera, ljud och ljus är på plats öppnar Lennart med frågor om produktionstidplanen. Vi har fått kritik för att produktionstidplan inte tagits fram. Det är korrekt att vi skulle tagit fram en projektgemensam produktionstidplan efter att vi fått entreprenörernas produktionstidplaner. Till en början fick vi inga underlag i tid. Och när vi väl fick underlag var de inkompletta. Mille berättar:

– Vi arbetade hela tiden med de underlag vi fick. Vi kämpade kontinuerligt, vi hade återkommande möten. Vi tillförde mer resurser för att hjälpa dem. Vi hade entreprenörerna här nere hos oss och de satt dagar i flera dagar tillsammans med vår personal för att vi skulle hjälpa dem att få fram sin produktionstidplan, som vi då kunde samordna. Det hjälpte inte, säger Mille.

Lennart frågar Mille vems fel det är.

– Hundra procent entreprenörernas fel, säger Mille.

Det har också funnits synpunkter på att bygghandlingar (exempelvis ritningar) från vår sida inte varit korrekta eller framkommit i tid.

Vår åsikt är enkel, entreprenören har helt enkelt inte följt våra bygghandlingar.

– Om nu inte entreprenören följer bygghandlingarna utan hittar på egna lösningar, så torde det inte vara vårt ansvar utan deras ansvar då de gjort avsteg, säger Mille.

Lennart påpekar att vi är byggledare och att ansvaret därför borde ligga på oss.

– Vi har jagat, vi har kanske inte jagat tillräckligt väl, vi kanske skulle jagat mycket mer. Jag har framfört till medierna att vi föreslog vid tre olika tillfällen att vi skulle avbryta projektet på grund av att vi inte fick underlag från entreprenörerna. Jag kanske skulle varit ännu hårdare och sagt att nu avbryter vi vårt uppdrag. Vi gjorde inte det för vi kände solidaritet med kommunen och med invånarna i kommunen, säger Mille.

Nästa ämne att avhandla är Milles utbildningar och meriter som Lennart har synpunkter på. I diverse handlingar förekommer uppgifter om Milles utbildningar och meriter.

Vi medger under intervjun att det förekommit otydligheter men också rena felskrivningar när det gäller Milles utbildningar och meriter.

Ett område som Lennart fastnat för är Milles titlar i kemi respektive mikrobiologi. Detta är motsvarande hedersdoktorstitlar som Mille tilldelades på 1990-talet i samband med industriprojekt i Argentina respektive Portugal.

– Det här skedde på 90-talet. Då var Sverige absolut ledande inom miljöteknik i världen. Och vi var någonstans mellan fem och tio personer från olika bolag som introducerade svensk teknik på andra marknader. Jag fick, och jag tror att många andra också fick, premieringar av de marknaderna eftersom de låg långt efter oss, säger Mille.

Lennart frågar om det finns belägg som styrker dessa titlar. Det finns inga konkreta handlingar, men det har heller aldrig varit av vikt för Mille eller för hans arbetsgivare.

– Jag är jättenöjd med att de klappade mig på axeln och tyckte att jag gjorde ett bra jobb, vilket säkert hörde samman med att Sverige var så framstående, säger Mille.

Värt att påpeka är att titlar och utbildningar aldrig använts för att svara mot krav i upphandlingar utan som allmän information.

Ett annat område rör upphandlingen av vattenrutschbanor till badhuset i Kiruna. Två leverantörer utvärderades. Frågan gäller huruvida företaget Vattenkvalité var en lämplig leverantör av vattenrutschbanor. Frågan gick till förvaltningsrätten.

Domstolen ansåg att utvärderingen av leverantören skulle göras om. När den nya utvärderingen skulle ske kom kommunens juridiska ombud dock fram till att ingen av leverantörerna uppfyllde kraven. Upphandlingen behövde därför dras tillbaka. Det slutade med att en av entreprenörerna (Caverion) köpte vattenrutschbanan av Vattenkvalité, eftersom det bara var Vattenkvalité som uppfyllde beställarens tekniska krav.

Lennart påstår att Caverion inte kände till bakgrundsinformationen om domstolens syn på Vattenkvalité och att de inte fullföljt affären om de känt till den. Lennart hävdar vidare att det finns ”band” mellan Vattenkvalité och Mille och insinuerar att det skulle finnas ekonomiska incitament för oss om Vattenkvalité fick affären, då de har en skuld till We Groups moderbolag Amoma.

Korrekt är att Mille sitter i bolagsstyrelser tillsammans med personer som är verksamma i Vattenkvalité, Mille har varit styrelseordförande i Vattenkvalité och Vattenkvalité har en vilande skuld till Amoma.

– Alla de sakerna har vi varit transparenta med mot Caverion, till hundra procent, säger Mille.

Lennart frågar Mille: Så enligt dig var Caverion fullt informerat om eventuella band mellan dig och Vattenkvalité när inköpen gjordes?

– Caverion hade fått all bakomliggande information, säger Mille.

Lennart fortsätter: Vad svarar du på kritiken att domstolen ansåg att Vattenkvalité inte var en fullgod leverantör?

– Domstolen gjorde en utvärdering av den upphandlingen som Kiruna kommun gjorde. Domstolen ansåg att det fanns två brister i utvärderingen. Den ena var att Vattenkvalitè inte hade tagit med intygandet från sin leverantör om ekonomisk stabilitet. Den andra var att de inte hade erbjudit korrekt garantitid. Det gjorde att förvaltningsrätten återremitterade för en ny utvärdering. En ny utvärdering gjordes av beställaren genom sitt juridiska ombud. Man kom fram till att bägge leverantörerna inte uppfyllde kriterierna för upphandling och då avbröt man den upphandlingen, säger Mille.

På Sundstabadet i Karlstad har vi på beställning gjort en bedömning av hopputrustningen, enligt Europastandard SS EN-13451-10:2018. Hopputrustningen underkändes.

I vårt bedömningsmaterial anges att hopputrustningen inte lever upp till gällande föreskrifter. Lennart anser att vi genom att använda ordet föreskrifter framställer den bristfälliga hopputrustningen som ett lagbrott. Han ifrågasätter också vår rekommendation att stänga hopputrustningen.

Vi håller med om att vi kunde formulerat oss tydligare men står fast i vår bedömning och rekommendation.

Utrustningen på ett badhus går under produktsäkerhetslagen. Så här skriver Konsumentverket på sin hemsida:

”Det är alltid viktigt med ett förebyggande säkerhetsarbete, särskilt när barn är inblandade. Produktsäkerhetslagen gäller för badanläggningar som tillhandahåller bad mot betalning, oavsett om du är en privat aktör eller en kommun.”

– Produktsäkerhetslagen föreskriver att man ska följa Europastandard om det finns, och beställningen är kopplad till en Europastandard, säger Mille.

Vår bolagsjurist, Robin Andersson lägger till:

– Begreppen föreskrift och författning har blandats ihop. Korrekt hade varit att skriva författning, som då hänvisat till produktsäkerhetslagen, säger Robin.

Vi välkomnar granskning av oss och vår verksamhet. Vi ska givetvis granskas på samma sätt som andra aktörer i samhället. Det är en förutsättning för ett fritt demokratiskt samhälle.

Vi bejakar misstag som ligger hos oss i form av felskrivna CV, dåliga formuleringar och liknande. För oss internt och som företag är det viktigt att komma till rätta med detta och ständigt bli bättre. Dock framstår dessa misstag som tämligen triviala i ljuset av de felaktigheter och missförhållanden som råder i badhusprojektet i Kiruna – felaktigheter och oegentligheter som mycket väl kan vara toppen på ett isberg när det gäller stadsomvandlingen i Kiruna.

I samband med Lennart Hultman-Boyes besök hos oss delade vi med oss av vår vetskap kring felaktigheter och oegentligheter rörande badhuset i Kiruna, som är värda att undersöka närmare.

Exempelvis:

Det har ännu inte gjorts genomgripande grävande journalistisk om badhusbygget i Kiruna med alla inblandade. Nu är det upp till bevis. Bollen ligger hos media.

Läs mer om fördyringar och felaktigheter i den här artikeln.

För mediarelaterade frågor och förfrågningar, skriv till: press@wegroup.se