Varför bygger Kiruna kommun om badhuset?
Kiruna kommun bygger om ventilationen i det nya badhuset. Varför då? Finns det fel i projekteringen som motiverar detta eller slösar kommunen pengar helt i onödan?
Bakgrund
Det har knappt undgått någon som följer oss att We Group på uppdrag av Kiruna kommun utförde projekteringen för Kirunas nya badhus samt bygg- och projektledde bygget. Planen var att byggnaden skulle vara klar vid årsskiftet 2021/2022 men bygget försenades. Till en början eftersom kommunen beställde ändringar av utformningen men även på grund av förändringar och förseningar i bygglovsprocessen. Därefter på grund av omfattande felbyggnationer av projektets största entreprenörer.
Läs mer på den här länken.
På grund av kommunens hantering var projektet därför fem månader försenat redan innan etapp ett i byggnationen påbörjades. När etapp två, arbeten ovan bottenplattan, startade hade projektet behövt hantera en mellankommande vinter som försvårade arbetena och var nu elva månader försenat. Därefter tilltog problemen i byggnationen med tidigare nämnde felbyggnationer samtidigt som Sverige och resten av värden tvingades hantera alla problem som Coronapandemin och Rysslands krig i Ukraina orsakade, vilket slog hårt mot byggindustrin.
I den här texten fokuserar vi på påståenden från Kiruna kommun angående felaktiga bygghandlingar med brister inom ventilationen på badhuset och deras påstådda reklamationer.
I media den senaste tiden har det nämligen förekommit utsagor som säger att ytterligare förseningar som badhuset har drabbats av är fel kopplade till ventilationen. Något som vi ifrågasätter starkt.
Ventilationsingenjören har ordet
Marcus Thorén är ventilationsingenjör på We Group.
Marcus, vilken roll spelar luft och ventilation på ett badhus?
Ur ett ventilationsperspektiv är ett badhus bland de mest komplexa systemen man kan bygga. I bassängrummen ska det vara varmt och behagligt. Samtidigt måste man hantera fukten och kloret från bassängerna. Det är en stor uppgift.
Berätta mer!
Rummen är stora och man behöver se till att tillräcklig mängd uteluft kommer in och att det sker en bra omblandning – dels för att hålla ett jämnt klimat och dels för att motverka föroreningar i luften.
Man måste också beakta tryckskillnader mellan rum och mellan byggnaden och utemiljön. Enkelt uttryckt är det så att ju varmare och fuktigare luften är, desto mer plats tar den. Därför behöver det finnas ett mekaniskt undertryck i varma och fuktiga miljöer mot angränsande utrymmen. På så sätt undviker man att fukt pressas in i konstruktionen eller att klorföroreningar (som orsakar rost), vandrar till angränsande utrymmen.
Man delar därför upp byggnaden i klimatzoner. Till exempel kan ett bassängutrymme vara en klimatzon. Vanligt är att ha ett luftbehandlingssystem för varje klimatzon. Enkelt uttryckt innebär det att varje rum kan hålla rätt temperatur och fuktnivå, vilket är oerhört viktigt i ett badhus. I till exempel omklädningsrum är det ofta lite högre temperatur och lägre relativ luftfuktighet än i personalutrymmen.
Även bassängrummen skiljer sig åt när det gäller fuktbelastning och temperatur. Luften i ett rum kan behöva befuktas, samtidigt som ett annat behöver avfuktas.
Hur kommer man fram till rätt undertryck?
För att få till rätt undertryck över hela bassängutrymmet behöver man göra beräkningar. Variablerna är flera.
Utöver temperatur och luftfuktighet behöver vi ta hänsyn till en mängd andra saker, bland annat golv- och bassängyta, hur många människor som ska vistas i rummet, fastighetens geografiska placering och mycket annat.
Rumsvolymen påverkar också, hög takhöjd till exempel.
På vilket sätt påverkar takhöjden?
I rum med hög takhöjd är det i regel undertryck långt ner och övertryck högt upp i rummet. För att skapa undertryck i hela rumsvolymen bör man komplettera med en trycksatt kammare högt upp i rummet. Den betjänas i sin tur av ett luftaggregat som ger torr och varm luft så att ingen kondens bildas i kammaren. Givare mäter trycket kontinuerligt och säkerställer optimala tryckskillnader.
Vilka krav och normer har We Group följt när det gäller ventilationen?
Vi förhåller oss till flera krav och normer, bland annat BBR (Boverkets byggregler) och Upphandlingsmyndighetens ”Hållbarhetskriterier för bad- och simanläggningar”. När vi följer dessa handlingar så följer vi även de gränsvärden som förordas av Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket.
Vad ligger till grund för We Groups lösningar inom ventilation?
När det gäller ventilationsflöden för torra utrymmen (ej bassängrum) använder vi oss av praxislitteraturen ”Minimikrav för luftväxling” som är en tolkning av Boverkets krav.
Lägsta uteluftsmängd dimensioneras efter Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. Till exempel ska ett bassängutrymme med en vattentemperatur på 30°C dimensioneras efter 5,6 l/s/m² vattenyta.
Detta ger en uteluftsmängd som är högre än vad den brukar vara i badhus. På så sätt minskar vi risken för föroreningar och korrosion i badhuset.
Utöver detta måste man även beakta grundkravet som återfinns i BBR för luftflöden i allmänna utrymmen som är 0,35 l/s/m² golvyta och 7 l/s per person.
Totalflödet för ”bassängutrymmen” beräknas utefter det avfuktningsbehov som föreligger under sommartid (då fuktinnehållet i uteluften är som störst) för att uppnå rätt relativ fuktighet.
Avfuktning kan då ske genom att späda luften med uteluft, alternativt sänka temperaturen i aggregatet.
Utefter detta så analyseras placeringar för tilluft och frånluft för att se till att stagneringszoner inte förekommer samt att köldbryggor beaktas. En fördjupad analys görs för den värme som aggregatet har att tillgå, för att säkerställa transmissionsförluster och inte få olika temperaturzoner i rummet. Analysen och beräkningen av totalflödet kontrolleras bland annat mot luftomsättningar i rummet, samt hastigheten över vistelsezoner, både sommar- och vintertid.
I tryckkammare är luftflödet beräknat utefter det beräknade luftläckaget per m² omslutande area och tryck i kammaren. Luften som förs in värms upp för att kunna täcka transmissionsförluster utan att det leder till kondensering.
Hur är lufttemperaturen dimensionerad?
Lufttemperaturen och den relativa luftfuktigheten är dimensionerad efter Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. Lufttemperaturen ska hålla +2°C över bassängtemperaturen och den relativa luftfuktigheten ska ligga runt 55 procent.
Värmebatterierna är dimensionerade utefter transmissionsförlust samt värmebehov för optimal drift. Vid oberäkneliga temperaturförhållanden så finns även möjligheten att ändra på så väl framledningstemperatur på primärsidan som flöde för att kompensera behovet i samtliga förhållanden.
Det innebär att man utan hinder kan värma luften till önskad temperatur.
Dessutom finns flera batterier som både värmer och kyler för att man ska kunna reglera temperaturen lokalt i respektive rum.
Juristen har ordet
Robin Andersson är bolagsjurist på We Group.
Hej Robin! Hur ska en reklamation vara skriven?
En reklamation behöver vara tydlig. Högsta domstolen har i en dom klarlagt vad som krävs för att en reklamation ska uppfylla kraven. Där står det skrivet så här:
”För att reklamationen ska uppfylla kraven förutsätts att köparen anger vari felet huvudsakligen består, hur det visar sig eller i vilket avseende som varan enligt köparens uppfattning avviker från avtalad standard.”
I reklamationen måste det tydligt framgå och på vilket sätt som uppdraget avviker från det avtalade. Den behöver inte vara överdrivet detaljerad men tillräckligt utförlig för att motparten ska kunna förstå vad som är fel och vad beställaren önskar få korrigerat. Svepande beskrivningar så som ”det är fel på ventilationen” är alltså inte tillräckliga eftersom konsulten inte kan avgöra vad det är beställaren vill ha hjälp att åtgärda.
Om beställarens meddelande om att något är fel inte är tillräckligt tydligt räknas det inte som en reklamation. Konsulten har dock ett ansvar att vara aktiv, be om förtydliganden och förklara att den inte kan besvara påståendet utan ytterligare information.
När ska då en reklamation ske?
Konsultuppdrag inom byggsektorn regleras normalt enligt reglerna i standardavtalet ABK 09. I detta anges att reklamation ska ske inom skälig tid efter det att felet upptäckts eller borde upptäckas (kap. 5 § 5). Vad som utgör skälig tid varierar beroende på hur komplext konsultens uppdrag är. Har konsulten tagit fram ritningar för att bygga en komplex byggnad måste beställaren få längre tid på sig att gå igenom dem och reagera.
För att ta Kirunas nya badhus som exempel, där det är frågan om omfattande installationer, ventilation- och vattenreningssystem, är det min bedömning att i vart fall tre månader måste tillåtas för beställarens genomgång innan det går att kräva att beställaren reklamerar ett fel.
Vill beställaren däremot kräva skadestånd följer direkt av ABK 09 att krav ska framföras inom tre månader från att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för en skada och senast nio månader från det att beställaren överhuvudtaget fått kännedom om skadan (kap. 5 § 6). För projektet Kirunas nya badhus gäller istället att skadeståndskrav ska framföras senast inom sex månader från det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan samt inom ABK 09:s ansvarstid. Vid skada börjar alltså tiden att räknas från den tidpunkt när en skada har kunnat konstateras.
Vad är konsultens ansvar vid en reklamation?
Konsulten ska först och främst gå igenom reklamationen och göra en bedömning av det som beställaren reklamerar. Håller konsulten inte med beställaren eller behöver mer information är konsulten skyldig att tydligt återkoppla varför och invänta svar från beställaren. Om beställaren inte förtydligar en vagt framställd reklamation eller inte svarar har konsulten inget ytterligare ansvar.
Vad händer med konsultens ansvar om beställaren gör egna ändringar?
Konsulter ansvarar för skada som den orsakat beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet vid genomförande av uppdraget. Om ABK 09 är avtalat följer detta direkt av kap 5 § 1. Gör beställaren ändringar i handlingar eller väljer andra lösningar än de som konsulten föreskrivit är det inte längre konsultens produkt i de delar beställaren har ändrat. Ändringar kan även ge en indirekt påverkan på andra delar som då även här kan frånta konsulten ansvar. Eventuella fel orsakade av de ändringar som beställaren låtit göra går därför utanför konsultens ansvar vilket innebär att beställaren tar en risk om den ändrar i handlingar eller väljer andra lösningar än vad konsulten föreskrivit.
Vilket ansvar har konsultens försäkringsbolag vid en reklamation?
I alla projekt där ABK 09 reglerar konsultens uppdrag är konsulten skyldig att ha en ansvarsförsäkring motsvarande avtalat skadeståndsansvar (kap. 5 § 10). Syftet med ansvarsförsäkringen är att om konsulten utfört sitt uppdrag felaktigt så ska försäkringen ersätta beställaren för merkostnader som denne drabbas av på grund av konsultens agerande. Ett exempel är en byggnad som behöver byggas om eftersom det, efter byggnationen, visar sig att byggnaden inte uppfyller de egenskaper den skulle haft enligt överenskommelsen mellan beställaren och konsulten.
Enligt ABK 09 uppgår skadeståndsansvaret för konsulten till 120 prisbasbelopp. I projektet Nytt bad Kiruna har skadeståndsansvar utökats och uppgår istället till 720 prisbasbelopp.
När det då finns misstanke om att konsulten orsakat en skada träder försäkringsbolaget in och tar över som motpart mot beställaren i fråga om skadeståndet. Försäkringsbolaget avgör sedan om det ska betala ut ersättning, efterfråga ytterligare utredningar eller göra egna utredningar som visar att skadan inte beror på konsultens agerande. Efter att försäkringsbolaget trätt in är alltså konsulten inte längre part i frågan.
Processansvarig har ordet
August Örnmark är operativ chef på We Group och har varit involverad i bygget av Kiruna badhus sedan starten. Nu ansvarar han för den pågående tvisten mot kommunen.
Hej August! Hur många reklamationer har Kiruna kommun skickat?
Till en början skickade kommunen lösa påståenden som till stor del inte gick att tyda. Det saknas hänvisningar, gränsvärden och liknande och där till har kommunen flertalet gånger skickat samma påstående trots våra tidigare kommentarer som påvisar hur funktion upprätthålls eller att vi önskar ytterligare kompletteringar. Formella reklamationer gjorda av Kirunas ombud har varit tre stycken.
Hur har ni hanterat dessa?
Varje påstående har inkommit med en mycket kort tidsfrist. Där majoriteten har skickats i samband med röda dagar. Vår ambition har alltid varit att svara upp till den korta tidsfristen, som ibland inte varit mer än en vecka. Vi har besvarat så utförligt vi kunnat. Dock har många påståenden visat sig vara direkt felaktiga från kommunen, men även där vissa påståenden måste förtydligas från kommunens sida som ännu inte har skett. Då vi inte är med i projektet längre och har då exkluderats från t.ex. projektportaler där mycket frågor/svar läggs in, byggmöten och samordningsmöten, distributionslistor för protokoll samt att återkoppling och samordning från entreprenörerna på plats är obefintligt, så kan vi helt enkelt inte avhjälpa fel som inte är framställt tydligt till oss, då vi inte vet vad kommunen syftar till som då skulle vara fel.
Vi är med andra ord helt beroende av den information som kommunen väljer att delge oss.
Har ni kunnat jobba vidare med någon reklamation?
Kommunen har varken bemött våra hänvisningar till bygghandlingar eller tekniska lösningar. Istället har de återkommit med identiska påståenden om och om igen utan förtydliganden, trots våra utförliga svar och frågor. Det gör det omöjligt för oss att hantera sakfrågorna.
Frågan jag ställer mig är om Kiruna kommun är intresserade av att bygga rätt eller finna brister.
Drar Kiruna kommun på sig onödiga kostnader?
Ja, mycket tyder på det.
Vi är mycket pålästa på samtliga delar av badhuset i och med vårt tidigare uppdrag samt den pågående tvisten. Vi har flertalet gånger gått igenom underlagen för att finna brister. Men vi har inte funnit brister som ger upphov till den här extrema tidsförskjutningen och kostnadsutvecklingen. Framförallt inte något som stärker Kirunas påstående om att ventilationen skulle vara bristfällig som nu ger ytterligare tidsförskjutningar i projektet. Det är en olycklig historia för Kiruna och kommuninvånarna och påverkar givetvis färdigställandet av badhuset.
Exempel på reklamation
Filerna nedan är en reklamation från Kiruna kommun 9 juli 2024, tillsammans med svarsbrev från oss. I Kirunas påstådda reklamation saknas på flera ställen hänvisningar, gränsvärden och dylikt, däremot använder man värdeord som till exempel ”lågt ventilationsflöde”. We Group har bemött detta med att tillföra de gällande dimensionerande förutsättningarna för det påstådda felet. We Group visar kommunen att projekterade handlingar stämmer i relation till gällande krav. Kommunen har också i samma reklamation hänvisat till en simulering utförd av en konsult, som visar att vissa rum kommer ha för låg värme när anläggningen är klar. Dock innehåller denna simulering så många brister att varken materialet eller slutsatsen går att använda (se svarsbrev We Group). Kommunen förtydligar inte vad de menar med ”låga temperaturer” eller var bristen återfinns.
Reklamation VS, ventilation och styr 2024-07-09
Kiruna kommuns reklamation om påstådda fel
Varför gör Kiruna kommun så här?
Varför reklamerar Kiruna kommun utan att lägga fram underlag och varför läggs stora summor på att göra om funktioner som fungerar?
We Group har i sina svar på Kiruna kommuns reklamation beskrivit hur våra lösningar fungerar och att de följer – eller är bättre – än branschstandard. Kommunen vidhåller ändå att lösningarna är fel utan att presentera några underlag eller jämförelser med branschstandard till stöd för sina påståenden. Vi vet inte med säkerhet varför kommunen agerar så här och varför kommunen hävdar att ventilationen är felaktig. Vi kan inte se vad kommunen har att vinna på att ta på sig de risker, kostnader och mertid det innebär att ändra i fungerande funktioner.
Men agerandet bör ses i ljuset av den rättstvist som pågår mellan kommunen och We Group. I en sådan tvist är det alltid viktigt att bygga upp motargument och bland det mest effektiva du kan göra är att bygga upp ett motkrav som motsvarar det belopp du krävs på. Ett sätt att bygga upp en sådant krav är att påstå att We Group agerat felaktigt och att det kostat kommunen pengar. Enligt vår uppfattning är det därför centralt att fråga sid vad som är den faktiska anledningen till kommunens agerande.
Avslutningsvis
Syftet med detta inlägg har varit att ge en uppdatering i vad som händer i We Groups kontakt med Kiruna kommun och hur vi hanterar de frågor som uppkommer. Den rättsliga processen går vidare och de förberedande skriftväxlingarna närmar sig slutet. Nästa steg är att sammanträda med domaren och representanter från kommunen för att diskutera en lösning i samförstånd. Vi ställer oss positiva till det. Kan vi inte hitta någon lösning tillsammans går frågan vidare till huvudförhandling och domstolen får bedöma vem som lyckats styrka sin sak.
Vill du veta mer? Kontakta oss!
Vill du ha mer detaljerad information om bygget av Kirunas nya badhus och kommunens agerande? Hör av dig till oss!
