Urban Bengtson och den fantastiska strömkanalen
Naturen är full av strömmar, men i badhus är vattnet stilla för det mesta. Detta är något som Urban Bengtson vill ändra på. Strömmar kan användas både till nytta och nöje. Men det krävs ”tänknik”.
Urban Bengtson har ända sedan barndomen varit fascinerad och intresserad av vatten. På Sörmjöle havsbad söder om Umeå lärde han sig simma i mitten av 1950-talet. I 20-årsåldern arbetade han som simtränare och simlärare i Umeå simsällskap och långt senare skulle han göra en upptäckt som kommit att bli lite av hans signum.
Lek & Plask
Men vi tar avstamp i Umeå 1970. Staden har precis fått en ny hypermodern simhall, signerad den kända arkitekten Åke E Lindqvist.
Urban är simlärare och har varit med och startat ett nytt initiativ för de minsta barnen. ”Lek & Plask” kallas det.
– Vi ville skapa något nytt som inte bara handlade om att lära sig simma utan också om lek och lust. Det var en sim(lek)skola, säger Urban.
En del av leken bestod av att Urban gick runt i bassängen och skapade strömmar i vattnet, till barnens stora förtjusning. Han hade kommit något på spåren med den här aktiviteten. Men den verkliga insikten skulle Urban få långt senare.
Babysim i Göteborg
Några år senare i början av 1980-talet är Urban – som blivit förskollärare – i Göteborg för att gå en utbildning hos Knut Rosén, en pionjär inom babysim. Att låta bebisar bada i organiserad form på badhus var tidigare otänkbart. Detta ändrade Knut på. Urban blev inspirerad och tog med sig idén tillbaka till Umeå där han startade Umeå familjesimförening – en verksamhet för att få hela familjer att bada tillsammans.
– Föräldrarna skickade bebisen mellan varandra så att barnet ”åkte med” i vattnet, säger Urban.
Urbans engagemang för barn och simning var vid det här laget grundmurat. Parallellt med simningen startade han ett företag för att skapa nya förskolemiljöer. Att förändra, skapa initiativ och komma med impulser utifrån var inte något obekant för Urban. Det hade han gjort länge. Det som sedan hände var egentligen bara en naturlig följd.
Barnen i Bangkok
I mitten av 1980-talet är Urban på semester i Thailand, närmare bestämt i Bangkok. Vid ett vattendrag bevittnar han hur barnen leker i vattnet och hur de tar sig från en brygga till en annan i det varma vattnet. Leken tar aldrig slut. Men Urban ställer sig frågande till om de verkligen kan simma. Han är tveksam. Ändå tar de sig fram i vattnet med sådan lätthet.
Strömmarna, tänker Urban. Det måste vara strömmarna. Barnen får helt enkelt en hjälpande hand av vattnet.
Namn: Urban Bengtson
Bor: Umeå
Utbildning: Civilekonom, förskolelärare och fil.kand. i pedagogik
Gör på fritiden: Idrott, simning, löpning och längdskidor, barn och barnban, stugan, fotografi och debatt i samhällsfrågor
Bästa badminnet: Att som barn glida fram på grunt vatten och som vuxen att simma fjäril motströms
Strömmar
Nu var det klart vad som skulle uppta en stor del av Urbans liv: Att få fler att inse värdet av strömmar.
När Urban för några år sedan tränade simning med det sexåriga barnbarnet påmindes han om barnen i Bangkok. På Himlabadet i Sundsvall finns en cirkelformad bassäng som också är en cirkelrund strömkanal. Sexåringen var tveksam men Urban stod beredd. Hon kastade sig ut i vattnet som medströms skjutsade henne mot Urban.
– Jag behöver inte simma! Utbrast hon.
Urban ler åt minnet. Men han är noga med att påpeka att barnbarnets eufori inte ska misstolkas.
– Alla behöver lära sig simma och det är just det som strömmarna hjälper till med, säger Urban.
Vuxna som inte kan simma, till exempel invandrargrupper men självklart också barn, kan med hjälp av strömmarna känna större lust i vattnet och få hjälp på traven i simträningen, enligt Urban.
Både nytta och nöje
Men Himlabadet i Sundsvall är väl inte på något sätt unikt? En vågmaskin är ju en sorts strömkanal och de har ju sedan länge funnits på badhus lite varstans.
Jo, Urban är medveten om det.
– Problemet är att det finns ingen rationell nyttoaspekt av vågmaskiner, så som jag ser det. Vad som behövs är nya bassänger med strömkanaler som är anpassade för både nytta och nöje, säger Urban.
Inte bara medströms
Även motströms vatten är viktigt att arbeta med. Urban drar en parallell till längdskidåkning. Glädjen finns i variationen; ibland går det upp och är tyngre, och ibland går det ner och är lättare.
Det finns också en säkerhetsaspekt som kan rädda liv.
– Om du ramlar i å:n eller floden så beter sig inte vattnet som i en konventionell bassäng på badhuset. Vattnet rör på sig och tar tag i din kropp på ett sätt som de flesta inte är vana vid. För att klara en sådan situation gäller det att träna under realistiska förhållanden, säger Urban.
Urban menar att strömkanaler är lika delar lust och nytta.
– Använder man det både i undervisning och i lek så kan det leda till fler badbesök, vilket i sin tur leder till större vattenvana, säger Urban.
Till och med nya sporter kan växa fram. Särskilt om man kombinerar medström och motström.
– Man skulle kunna tänka sig något som liknar ”Toughest”-tävlingarna fast i vatten. Att man simmar sida vid sida i en ovalformad bassäng med både medströmmar och motströmmar, säger Urban, som ser framför sig medströmstävlingar likt skidsprint med kval och finaler.
Bassängen utan slut
Men vad är det då för konkreta innovationer som Urban ligger bakom? I grund och botten handlar det om en helt ny slags bassäng. Den ovala formen, likt en krympt friidrottsarena, har vi redan varit inne på. Att kunna simma i en cirkel utan slut har en central betydelse.
– Meningen är att kunna utföra olika sorters lekar, tävlingar och undervisningsmoment i en och samma bassäng och då är den formen ett måste, säger Urban.
I boken Umeås badhistoria och framtidens simning som Urban skrivit beskriver han närmare hur strömmande vatten är just ”framtidens simning”. Tillsammans med en designer har han tagit fram ett informationsmaterial för att visualisera idéerna.
Det hårda och det mjuka
Samtidigt som Urban ägnat sig åt simning och strömmande vatten har han gjort avtryck på andra områden. Intresset för pedagogik, barns utveckling och förskolemiljöer har bland annat lett till möbeldesign. Urban har tagit fram ett bord med lika delar konvexa och konvaka former, som tar mindre plats och ger bättre ergonomi, än konventionella bruksbord.
– Idag har det blivit trendigt, man talar om social innovation, men det har jag arbetat med i 40 år, säger Urban, som även är utbildad civilekonom.
Teknik och ”hårda” kunskaper inom ett visst område är något som Urban sätter stort värde på, men det behöver paras ihop med det ”mjuka”, vilket är kreativitet och nytänkande.
– Därför talar jag varmt om ”tänknik” som är en lek med orden teknik och tänkande, säger Urban.
Om Urban står för tänkandet i tänknik så behöver han någon som står för det tekniska kunnandet, men även finansiering.
– Min förhoppning är att det finns aktörer som ser värdet av strömkanaler och som vill göra verklighet av mina idéer, säger Urban.
Att gå från idé till färdig produkt och kommersialisering kan ta lång tid. Men det är inget som skrämmer Urban.
– Om man orkar hålla på kommer man till slut hamna rätt i tiden, säger Urban och tar Tetra Pak och Rausing som exempel.
Allt bitar finns på plats.
– Det gäller bara att plocka ihop dem, säger Urban.
Vill du veta mer?
Vill du veta mer om Urbans idéer och vilka möjligheter som de kan ge?
Skicka honom ett mail:
info@ubbi.se
Mer från Badhusbloggen
Badhus, simhallar och Agenda 2030
Badhus och simhallar är viktiga redskap för folkhälsan och simidrotten. Men de har också en roll att spela i frågan om hållbarhet. Vår expert på ekonomi och miljö, Björn Synneby, har tittat närmare på Agenda 2030 och hur badanläggningar hjälper oss att nå de globala hållbarhetsmålen.
Den tysta och halksäkra skvalprännan
Weedo-rännan är en innovation som slår två flugor i en smäll. Ljudnivån i simhallen minskar med 15-25 decibel och golven blir mer halksäkra. Läs historien om hur vi tog fram denna innovation och vad den innebär.
Så många badhus och simhallar behövs i Sverige
Sverige är i ett skriande behov av fler badanläggningar. Stora familjebad och 50-metersbassänger behövs givetvis, men framförallt behövs enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva simhallar.
Badhus, drunkningar och alternativkostnader
Att badhus kostar pengar är något som ofta hörs i debatten. Men vilka kostnader hade vi haft om badhusen inte funnits? Den frågan förtjänar också utrymme. Björn Synneby, miljöekonom på We Group, förklarar värdet av alternativkostnader.
Nyligen köpt äventyrsbad i Fredrikshamn? Läs detta!
I den här artikeln vänder vi oss till dig som ska ta över driften av äventyrsbad i Fredrikshamn. På We Group har vi stor erfarenhet av äventyrsbad i Fredrikshamn och vi delar gärna med oss av våra tips och erfarenheter.
Kemikaliehantering och personsäkerhet i badhus
Ett badhus är fullt av kemikalier. Därför gäller det att ha kunskap och rutiner på plats för att inte äventyra personsäkerheten. Under årens lopp har vi återkommande stött på fel och brister under statusbedömningar på anläggningar runt om i landet. I den här artikeln tar vi upp några av dem.
Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach
Axel Robach är arkitekt på We Group och har arbetat med många projekt sedan han började här 2015. I den här artikeln berättar han om sin syn på arkitektur och vad som är viktigt när det handlar om badhus och dess utformning.
Bastu och hälsoeffekter – mer än skön avkoppling
Att bada bastu regelbundet är inte bara skönt och avkopplande. Forskningen visar på stora hälsovinster. Vi har tittat på forskningsläget och pratat med "bastudoktorn" Hans Hägglund.