Den tysta och halksäkra skvalprännan

I den här artikeln berättar Mille Örnmark historien om hur flera av varandra oberoende faktorer ledde fram till en unik produkt som slår flera flugor i en och samma smäll: Weedo-rännan.


juni 25, 20248 minuter

Den tysta och halksäkra skvalprännan


juni 25, 20248 minuter

Ibland sammanfaller olika saker och leder in på en bestämd riktning. Så var det med Weedo-rännan, en skvalpränna som egentligen inte är en skvalpränna utan ett sofistikerat system för att på bästa sätt hålla nere ljudnivån och skapa en säkrare badanläggning.

Tusentals olyckor i badhus

Varje år sker det tusentals olyckor i badhus som kräver direkta sjukvårdsinsatser.

Under tidigt 2000-tal blev vi tillfrågade om varför det sker så mycket halkolyckor i svenska badhus. Vi bestämde oss för att undersöka saken närmare.

– På resor i samband med andra projekt och ärenden gjorde vi studiebesök på anläggningar i flera länder, bland annat våra grannländer men också de tyskspråkiga länderna i Kontinentaleuropa, England och Thailand, säger Mille Örnmark, vd på We Group.

Vi fann – föga förvånande – olika lösningar. Men gemensamt för många var att man kontinuerligt desinficerade golven.

I många anläggningar lät man det klorerade bassängvattnet flöda över golven, alternativt att man använde kemiska medel för desinfektion.

Det vi sedan upptäckte var att tvärtemot vad man kan tro, så är torra golv hala.

– Med detta i bagaget påbörjade vi resan mot att låta vatten flöda över simhallsgolven, säger Mille Örnmark

Barn som halkar

En tid senare arbetade vi med en ny badanläggning där kunden efterfrågade en lösning för att barn inte skulle halka och skada sig.

– Vi kom i kontakt med en psykolog som gjorde studier kring varför barn halkar. Psykologen kom fram till att barnen halkar för att de springer. Att de springer beror på att det finns en inbyggd ”stress” i simhallen. Denna stress beror i sin tur på den höga ljudmiljön, säger Mille Örnmark.

De höga ljuden förstärks av att det är ett kontinuerligt bakgrundsljud från vattenreningen.

– Nu förstod vi värdet av att försöka ta bort bakgrundsljudet och att vi måste hitta en bättre lösning än den konventionella skvalprännan som ger upphov till bakgrundsljudet. Men också att vi kunde lösa flera problem samtidigt, säger Mille Örnmark.

Skvalprännor behövdes inte

Vi förstod som sagt att våta golv var ett steg i att minska halkolyckorna. Vi behövde helt enkelt föra ut ytvatten från bassängen till golvet som omger bassängen.

Men riktigt så enkelt var det inte.

De flesta föroreningarna i bassängvattnet ligger på ytnivå. Vi behövde därför en tillräcklig ytspänning för att föra ut ytsmuts, utan att ta ut mer vatten än nödvändigt över bassängkanten.

– Vi fann att 10-15 procent av det cirkulerande vattnet kunde tas ut på ytan över bassängkanten och vidare ut på golvet. Resten kunde tas ut direkt under ytan genom sidoliggande utlopp på bassängväggen. Med ett så lågt flöde på ytan behövdes inga skvalprännor. Dessutom var ju tanken att vattnet skulle fortsätta ut på golvet, säger Mille Örnmark.

Men vart skulle det sedan ta vägen?

Genom utlopp i golvet givetvis, samma utlopp som städvattnet.

Samma utlopp

Principen var enkel.

Allt vatten, både bassängvatten och städvatten går genom samma utlopp men sedan skiljer det sig.

– När det är dags för städning talar man om det för systemet. Då sänks vattennivån i bassängen och allt cirkulerande vatten går ut i sidoutloppen, även ytvattnet som annars hade runnit över kanten, säger Mille Örnmark.

I rörledningen finns det en automatisk ventil som ser till att städvattnet rinner ner i avloppet och inte till utjämningstanken, dit bassängvattnet går.

Konventionell bassäng med skvalprännor runt om.

Det konstanta flödet

Men det gällde också att bibehålla ett jämnt flöde av inkommande och utkommande vatten i bassängen. Djupet på det utkommande ytvattnet som ska göra golven halksäkra är på millimeternivå. Därför krävdes det hyperkänslig utrustning som klarade av att känna av små skillnader i vattennivå.

– För att hitta rätt produkter med rätt funktion sneglade vi på tryckgivare som man använder i bland annat livsmedelsbranschen och på avloppsverk. Dessa tryckgivare placerades i botten av bassängen och är mycket mer precisa än de tryckgivare man historiskt har använt på badanläggningar, säger Mille Örnmark.

Tryckgivare placerades också i utjämningstanken för att förhindra översvämning om sidoutloppen av någon anledning släppt in för mycket vatten. Om tryckgivaren känner av för mycket vatten i utjämningstanken eller om det blir strömavbrott nödstängs sidoutloppen i bassängen.

På bassängväggen ser du det stora utloppet som tar 85-90 procent av det utgående flödet. På golvet ligger de mindre utloppen som tar resten av det cirkulerande vattnet, där även städvattnet rinner ut. Illustration: Karl-Johan Sellberg

Resultatet

Till slut hade vi arbetat fram en färdig produkt som gjorde golven mindre hala och som sänkte ljudvolymen i bassängrummet.

– Med Weedo-rännan minskar ljudvolymen med 15-25 decibel och barnen börjar viska till varandra. Att vi samtidigt desinficerar golven kontinuerligt gör att halkskyddet fungerar, då det inte växer igen med mikroorganismer, säger Mille Örnmark.

Kulturella hinder

På marknaden finns andra sätt att lösa problemet med ovälkommet ljud. Det finns särskilda ljuddämpare som monteras i rännorna, men med Weedo-rännan bildades ett helheltskoncept som utöver sänkt ljudvolym och bättre halksäkerhet även är billigare i byggkostnad än en konventionell skvalpränna som kräver gjutning.

– Det som skiljer åt från en konventionell ränna är att Weedo-rännan kräver kraftigare tätskikt under golvet, för att motverka fuktskador som kommer av det klorerade vattnet. Det gäller att byggaren är med på noterna och förstår konstruktionen, då blir det bra, säger Mille Örnmark.

Men trots fördelarna är det förhållandevis få badanläggningar som blivit utrustade med Weedo-rännan. Det började med Arena Skövde, sedan Vara simhall och Gustavsbergsbadet i Stockholm och några till, men fler är det inte.

Mille menar att det framförallt handlar om kultur och tradition.

– Det finns fortfarande en utbredd föreställning om att torra golv är bra och halksäkra golv. Men i de fall man har upplevt Weedo-rännan är tongångarna helt annorlunda. Simklubbarna älskar det här och personalen älskar det när de väl accepterat att ett vått golv är ett bra golv, säger Mille Örnmark.

"Betrakta golvet och bassängen som en hygiendel"

Kanske handlar det om att förändra uppfattningen om hela bassängrummet. För Mille är det en central insikt för att uppskatta och ta till sig Weedo-rännan.

– Bassängen är inte bara bassängen utan allt runtomkring är också en del av bassängen i och med att bakterier och föroreningar förs till bassängen från golvet. Med klorerat vatten på golvet får man inte bara en mer halksäker badmiljö, den blir också renare. Därför måste man betrakta golvet och bassängen som en hygiendel, säger Mille Örnmark.

Vill du veta mer?

Ska du bygga nytt badhus eller ska det gamla renoveras? Är du nyfiken på att veta mer om Weedo-rännan? Kontakta oss!

    Liknande artiklar från Badhusbloggen

    We Group Lunnevibadet Grästorp 8

    Så många badhus och simhallar behövs i Sverige

    Sverige är i ett skriande behov av fler badanläggningar. Stora familjebad och 50-metersbassänger behövs givetvis, men framförallt behövs enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva simhallar.

    Badhus, drunkningar och alternativkostnader

    Att badhus kostar pengar är något som ofta hörs i debatten. Men vilka kostnader hade vi haft om badhusen inte funnits? Den frågan förtjänar också utrymme. Björn Synneby, miljöekonom på We Group, förklarar värdet av alternativkostnader.

    Nyligen köpt äventyrsbad i Fredrikshamn? Läs detta!

    I den här artikeln vänder vi oss till dig som ska ta över driften av äventyrsbad i Fredrikshamn. På We Group har vi stor erfarenhet av äventyrsbad i Fredrikshamn och vi delar gärna med oss av våra tips och erfarenheter.

    Kemikaliehantering och personsäkerhet i badhus

    Ett badhus är fullt av kemikalier. Därför gäller det att ha kunskap och rutiner på plats för att inte äventyra personsäkerheten. Under årens lopp har vi återkommande stött på fel och brister under statusbedömningar på anläggningar runt om i landet. I den här artikeln tar vi upp några av dem.

    Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach

    Axel Robach är arkitekt på We Group och har arbetat med många projekt sedan han började här 2015. I den här artikeln berättar han om sin syn på arkitektur och vad som är viktigt när det handlar om badhus och dess utformning.

    Bastu och hälsoeffekter – mer än skön avkoppling

    Att bada bastu regelbundet är inte bara skönt och avkopplande. Forskningen visar på stora hälsovinster. Vi har tittat på forskningsläget och pratat med "bastudoktorn" Hans Hägglund.

    Vattenrening i badhus – del 1

    För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med vad som helst. Det är faktiskt bara ett som klarar jobbet och det är klor. I artikeln Vattenrening i badhus - del 1 tittar vi närmare på de krav som bara klor lever upp till.

    Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

    Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra. Vi har skrivit en resonerande text där vi uppmuntrar till respekt och erkännande av varandras intressen.