Badhus, simhallar och Agenda 2030
Visst har du hört talas om Agenda 2030? 2015 antog världens ledare globala mål för en mer hållbar värld. Björn Synneby, miljöekonom hos oss, har tittat närmare på målen och hur badanläggningar kan vara en pusselbit för att tillgodose målsättningarna.
Badhus, simhallar och Agenda 2030
Hälsa och välbefinnande (Mål 3) är ett av målen i Agenda 2030. Och det är inte svårt att förstå hur badanläggningar kan bidra med att uppnå ett sådant mål. Björn Synneby redogör i sin rapport för hur badanläggningar främjar vår fysiska hälsa men också bidrar till möten och socialt liv. Den yttersta avsaknaden av fysisk hälsa är död. Och simkunnighet är en försäkring mot fysisk livsfara. Denna nytta är dessutom av ekonomisk art; varje badanläggning har en alternativkostnad på ungefär 15 miljoner kronor, årligen. Det är kostnaden för de människor som årligen drunknar, utslaget på antal badanläggningar, om badanläggningarna inte hade funnits.
Men det finns även helt andra mål i Agenda 2030 som badanläggningarna bidrar till. Mål som inte är helt uppenbara vid första anblick. Hållbar energi för alla (Mål 7) är ett sådant. Badanläggningar är både komplexa och komplicerade byggnader, som kräver stora mängder energi. På vilket sätt skulle det vara hållbart?
Den tekniska utvecklingen är beroende av att vi har testdockor där vi kan experimentera med ny teknik och utvärdera den. Badanläggningar är med sin komplexitet utmärkta ur den synpunkten. På så sätt kan vi överföra kunskap till andra områden som också kräver minskad energianvändning eller byte av energikällor.
Över tid kommer fler människor kunna ta del av hållbara energilösningar.
Agenda 2030
Inför millennieskiftet arbetade man med de så kallade ”milleniemålen”. Fokus låg på minskad fattigdom och barnadödlighet och tillgång till rent vatten. 2012 på en FN-konferens i Rio de Janeiro fattades ett nytt beslut om nya mål med ett bredare anslag än de gamla milleniemålen. Det tog tre år att ta fram Agenda 2030 som är indelade i 17 mål och 169 delmål.
Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur flera perspektiv. Målen ska främja hållbarhet – socialt, ekonomiskt och miljömässigt.
För att nå målen krävs gemensamma insatser på nationell och internationell nivå och mellan vitt skilda aktörer, till exempel näringsliv, civilsamhälle, myndigheter, kommuner, regioner och lärosäten.
Detta för oss rakt in på ett angränsande mål: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (Mål 9). Badhusens potential att stödja teknikutvecklingen kan självklart också innebära stora fördelar för hållbara innovationer och utveckling i industrin.
Björn Synneby visar i sin rapport hur vitt skilda faktorer och trender påverkar varandra och hur saker och ting hänger ihop. Urbaniseringen kommer fortsätta, både i Sverige och i världen.
Fler människor på en begränsad yta skapar behov av fler mötesplatser, aktiviteter och byggnader. Men för att utvecklingen ska vara hållbar, både på ett socialt och ekologiskt plan, behövs nya lösningar för att bli av med våra stora miljöproblem, till exempel övergödning.
Björn Synneby exemplifierar med hur odlade växter och bäckfåror på badanläggningar (gröna zoner) kan ta upp många av de näringsämnen och metaller som annars når våra vattendrag och leder till dålig vattenkvalitet och störningar i ekosystemen. Om fler fastigheter, däribland badanläggningar, utrustas på ett sådant sätt leder det således till fler gröna zoner.
Sammanfattningsvis betraktar Björn Synneby badanläggningar som ett betydelsefullt redskap för att nå upp till många av målen i Agenda 2030. Men han är också noga med att poängtera att den fulla potentialen endast kan nås genom gemensamma mänskliga insatser. Det är viktigt att utveckla och lägga resurser på verksamhetsutveckling, samarbeten och partnerskap mellan olika aktörer, till exempel föreningslivet, ideella organisationer och kommunen.
Beställ Björns rapport nu!
Är du nyfiken på relationen mellan övriga hållbarhetsmål och badanläggningar? Vill du läsa Björn Synnebys rapport i sin helhet?Fyll i formuläret nedan!
Liknande artiklar från Badhusbloggen
Urban Bengtson och den fantastiska strömkanalen
Vattenströmmar kan både ge skjuts och bjuda på motstånd. Därför är de så värdefulla. Det menar Urban Bengtson, social innovatör och gammal simtränare, som vill se en helt ny typ av bassänger i våra anläggningar.
Den tysta och halksäkra skvalprännan
Weedo-rännan är en innovation som slår två flugor i en smäll. Ljudnivån i simhallen minskar med 15-25 decibel och golven blir mer halksäkra. Läs historien om hur vi tog fram denna innovation och vad den innebär.
Så många badhus och simhallar behövs i Sverige
Sverige är i ett skriande behov av fler badanläggningar. Stora familjebad och 50-metersbassänger behövs givetvis, men framförallt behövs enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva simhallar.
Badhus, drunkningar och alternativkostnader
Att badhus kostar pengar är något som ofta hörs i debatten. Men vilka kostnader hade vi haft om badhusen inte funnits? Den frågan förtjänar också utrymme. Björn Synneby, miljöekonom på We Group, förklarar värdet av alternativkostnader.
Nyligen köpt äventyrsbad i Fredrikshamn? Läs detta!
I den här artikeln vänder vi oss till dig som ska ta över driften av äventyrsbad i Fredrikshamn. På We Group har vi stor erfarenhet av äventyrsbad i Fredrikshamn och vi delar gärna med oss av våra tips och erfarenheter.
Kemikaliehantering och personsäkerhet i badhus
Ett badhus är fullt av kemikalier. Därför gäller det att ha kunskap och rutiner på plats för att inte äventyra personsäkerheten. Under årens lopp har vi återkommande stött på fel och brister under statusbedömningar på anläggningar runt om i landet. I den här artikeln tar vi upp några av dem.
Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach
Axel Robach är arkitekt på We Group och har arbetat med många projekt sedan han började här 2015. I den här artikeln berättar han om sin syn på arkitektur och vad som är viktigt när det handlar om badhus och dess utformning.
Bastu och hälsoeffekter – mer än skön avkoppling
Att bada bastu regelbundet är inte bara skönt och avkopplande. Forskningen visar på stora hälsovinster. Vi har tittat på forskningsläget och pratat med "bastudoktorn" Hans Hägglund.