Badhus, drunkningar och alternativkostnader

Badhus beskrivs ofta som en betungande kostnad för våra kommuner. Och visst stämmer det. Badhus kostar mycket pengar, både att bygga och att driva. Och det finns inga kommunala badhus som kan visa upp ett positivt driftnetto. Något som det däremot inte pratas så mycket om är att badhus sparar samhället pengar. Vi sätter oss ner och pratar alternativkostnader, drunkning och altruism med vår ekonomiexpert Björn Synneby.


maj 21, 202412 minuter

Badhus, drunkningar och alternativkostnader


maj 21, 202412 minuter

När en människa drunknar sker det snabbt och i tysthet. Det är skrämmande odramatiskt. I den byråkratiska apparaten adderas en siffra, men för familj, släkt och vänner har det värsta tänkbara inträffat. En sorg som inte går att mäta i pengar. Något som däremot går att räkna i pengar är drunkningens samhällskostnad. Det är en kostnad som sedan går att laborera med för att räkna ut alternativkostnader, alltså kostnader som hade uppstått om samhället inte hade haft vissa funktioner, exempelvis badhus.

Badhusen är livräddare

I slutet av 1800-talet drunknade 1100 människor varje år i Sverige. 73 människor drunknade 2023 i Sverige. Betänk då att Sveriges befolkning fördubblats sedan 1800-talets slut. Det har med andra ord hänt en del under de senaste 120 åren men fortfarande drabbas människor av det värsta tänkbara.

– Enkel matematik säger oss att om vi fortfarande hade haft 1800-talets förhållanden i Sverige, så hade drygt 2000 människor dött varje år till följd av drunkning, säger Björn Synneby, miljökonsult och ekonom, på We Group.

För Björn är det uppenbart att badhusen och simhallarna räddat många liv.

– Självklart kan ett badhus inte agera simlärare, men på en makronivå är badhusen en förutsättning för att människor ska kunna lära sig simma. Om tillgången till badanläggningar minskar så kommer även simkunnigheten att minska, säger Björn.

Alternativkostnader

Drunkningar innebär inte bara sorg och lidande utan också stora ekonomiska bortfall. Statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) visar att den största samhällskostnaden kommer av produktionsbortfall. Produktionsbortfallet utgör hela 94 procent av drunkningens sammanlagda kostnader.

– I princip hela produktionsbortfallet hänger samman med dödsfall. Det är drygt 770 miljoner kronor per år. Då är inte de direkta kostnaderna så som ambulansutryckningar och liknande, medräknade. Inte heller anhörigas produktionsbortfall, säger Björn.

2020 omkom 88 personer till följd av drunkning.

Björn Synneby är miljöekonom och arbetar till vardags med olika former av samhällsekonomiska beräkningar.

– Då landar man på drygt 8,7 miljoner kronor. Det är vad en drunkning med dödlig utgång kostar i produktionsbortfall, säger Björn.

Om man tar den siffran och gångrar med så många som dog vid förra sekelskiftet och samtidigt tar hänsyn till befolkningsökningen, så blir det nästan 18,3 miljarder per år.

– Den summan kan ses som en alternativkostnad som motsvarar vad kostnaden skulle bli per år om Sverige inte hade några badanläggningar, säger Björn.

Ett annat sätt att är att titta på alternativkostnaden för varje badanläggning. I Sverige finns det ungefär 390 badanläggningar. Räknar man på samhällskostnaderna till följd av en drunkning har varje badhus en alternativkostnad på 47 miljoner kronor per år.

Det moderna Sverige tar form

1800-talet kan kännas långt bort och det finns många faktorer som stör. Hur många av drunkningarna berodde på andra faktorer än just dåliga simkunskaper? Än idag påträffas kroppar i vatten där det är svårt att veta de exakta omständigheterna, exempelvis om drunkningen skett i samband med ett sjukdomsfall och inte är direkt relaterat till dåliga simkunskaper.

– Under första hälften av 1900-talet sker stora förändringar när det gäller simkunnigheten. Antalet drunkningar per år mer än halveras. När badhusbyggandet på allvar kommer igång under 1950-, och 1960-talet fortsätter siffrorna neråt. De senaste två åren har antalet drunkningar legat kring 70 per år – historiskt låga tal. Badhusen har kommit att förvalta simkunnighet och vattenvana i ett land omgivet av hav och med många sjöar, säger Björn.

1940-talet är en intressant period. Stora insatser beträffande simkunnighet har gjorts under fyra decennier. Simkunnigheten har radikalt förändrats. Från 1100 drunkningar per år till knappa 500 under 1940-talet är mer än en halvering, samtidigt som antalet invånare ökat från fem till sju miljoner runt 1950.

– 1949 finns det badhus och simbassänger och det moderna Sverige som vi känner det börjar ta form, men det mesta är fortfarande ogjort, säger Björn.

I ett betänkande från Statens folkbadsutredning från 1954 går det att läsa om badhussituationen 1949:

”De redovisade bassängerna var av skiftande storlek. Av de sammanlagt 152 redovisade bassängerna var ett fåtal användbara för simning: endast i 13 orter fanns varmbadhus med minst 25 m långa bassänger och i ytterligare 37 orter fanns varmbadhus som hade minst 10 m långa bassänger.”

Vidare står det:

”Det sammanlagda antalet ”simhallar” (varmbadhus med simbassäng å minst 12,5 m) var enligt Simfrämjandet den 1 januari 1954 59 st., varav 19 hade en minst 25 m lång bassäng.”

En mer realistisk alternativkostnad

En alternativkostnad beräknad på 1940-talets statistik blir således mer trovärdig.

Befolkningen i Sverige har ökat med 50 procent sedan dess. Om vi skulle haft 1940-talets drunkningar skulle de idag uppgå till 720 per år. Multiplicerar man den summan med kostnaden för en drunkningsolycka (8,7 miljoner) och drar av de cirka 70 drunkningar som skedde förra året så får vi drygt 5,6 miljarder i alternativkostnad. Delar vi det med antalet badhus (390) får vi en alternativkostnad på 14,5 miljoner kronor, per år och anläggning.

Ett värde i beslutsprocessen

Så hur ska du som politiker och tjänsteman förhålla dig till badhus och alternativkostnader? Björn menar att det är svårt att göra beräkningar som speglar verkligheten fullt ut. Det finns för många faktorer som spelar in och många är svåra att kvantifiera. Data kan också vara mer eller mindre tillförlitlig. Samtidigt har strukturella förändringar i skolan, där simundervisning blir en tydlig del av läroplanen 1962, mitt under rekordårens badhusboom.

– Krav, förändringar och mål av den här sorten har givetvis också spelat in för att förbättra simkkunnigheten och minska antalet drunkningar, säger Björn.

Det går absolut att problematisera kring alternativkostnader, menar Björn. Och man kan få olika svar beroende på vilken data man stoppar in. Men även om man gör en försiktig beräkning framkommer bilden av att badhusen varit en förutsättning för att få ner drunkningstalen i stort.

– När man gör beräkningar för ett badhus tittar man på inkomster och kostnader, vilket landar i ett driftnetto, som i princip alltid är negativt för kommunala badhus. I snitt kan det handla om 10-15 miljoner om året i 40 år. Det är mycket pengar. Då visar alternativkostnaden, trots dess trubbighet, att det finns en ekonomisk nytta som är ungefär lika stor eller något större än driftnettot, säger Björn.

Badhus är altriusm

Problemet är att nyttan inte bryr sig om geografi. Eller med andra ord: Ett badhus ger ekonomisk och livsavgörande nytta, du vet bara inte var den nyttan komma hamna.

Person 1 växer upp och sig simma i kommun A. Person 1 flyttar till kommun  B där det finns en sjö där person 2 som inte är simkunnig riskerar att drunkna. Person 1 räddar både sitt eget liv och livet på person 2. Båda personerna bor och arbetar i kommun B. Nyttan tillfaller utöver person 1 också person 2 och kommun B, men ej kommun A.

– När man talar om badhus är det ofta utifrån ett kommunalt och lokalt perspektiv, vilket är förståeligt. Men kostnaderna för en drunkning fördelar sig inte rättvist eller demokratiskt mellan kommuner, regioner och landsting, säger Björn.

Badhus är på så sätt altruistiska, vilket innebär att man gör något gott utan att man räknar med att få något tillbaka. För att skapa någon form av samhällsekonomisk rättvisa innebär det att alla kommuner borde ge lika möjligheter till simträning och vattenvana.

– Så har det varit i stor utsträckning och förhoppningsvis kan det förbli så också, säger Björn.

Aggregerad nytta

Det är värt att komma ihåg att det givetvis finns fler nyttor och alternativkostnader som ett badhus ger upphov till, även om de är svåra att beräkna. Simning tillsammans med andra vattenaktiviteter och bastubad är viktiga verktyg i kampen mot våra vanligaste folksjukdomar.

Hjärt- och kärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken kostar samhället 60 miljarder per år. 35 procent av dessa kostnader, alltså 21 miljarder beror på livsstilsfaktorer. Kostnaden för stroke beräknad till drygt 18 miljarder kronor per år.

Därutöver har badhuset en social funktion. För många äldre är badhuset en naturlig mötesplats som motverkar ensamhet, isolering och tristess – viktiga faktorer att motverka i folkhälsoarbetet.

Idrott och föreningsliv är också ett viktigt område – att tidigt i livet bli en del av ett sammanhang och befästa goda och sunda vanor.

– Det är otvivelaktigt så att om man tittar på den aggregerade nytta som ett badhus ger, så rör det sig om stora belopp, säger Björn.

Men någon konkret siffra finns ännu inte över badhusens totala nyttor.

– Det är anmärkningsvärt. Badhussverige är mitt i en transformation. Det är inte bara en kommunal fråga utan en nationell fråga då badhusen ömsar skinn över hela landet. Hur bygger vi de bästa och mest ändamålsenliga anläggningarna för våra skattepengar? Hur säkerställer vi kunskapsutbyte? Badhusfrågan behöver komma upp på den nationella dagordningen och då skulle det betyda mycket om vi har en aggregerad uppskattning över värdet de ger oss, säger Björn.

Hör av dig!

Hör av dig om du vill lufta dina tankar och prata badhus med oss på We Group. 😀

    Liknande artiklar från Badhusbloggen

    We Group Lunnevibadet Grästorp 8

    Så många badhus och simhallar behövs i Sverige

    Sverige är i ett skriande behov av fler badanläggningar. Stora familjebad och 50-metersbassänger behövs givetvis, men framförallt behövs enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva simhallar.

    Nyligen köpt äventyrsbad i Fredrikshamn? Läs detta!

    I den här artikeln vänder vi oss till dig som ska ta över driften av äventyrsbad i Fredrikshamn. På We Group har vi stor erfarenhet av äventyrsbad i Fredrikshamn och vi delar gärna med oss av våra tips och erfarenheter.

    Kemikaliehantering och personsäkerhet i badhus

    Ett badhus är fullt av kemikalier. Därför gäller det att ha kunskap och rutiner på plats för att inte äventyra personsäkerheten. Under årens lopp har vi återkommande stött på fel och brister under statusbedömningar på anläggningar runt om i landet. I den här artikeln tar vi upp några av dem.

    Arkitekten bakom badhusen – möt Axel Robach

    Axel Robach är arkitekt på We Group och har arbetat med många projekt sedan han började här 2015. I den här artikeln berättar han om sin syn på arkitektur och vad som är viktigt när det handlar om badhus och dess utformning.

    Bastu och hälsoeffekter – mer än skön avkoppling

    Att bada bastu regelbundet är inte bara skönt och avkopplande. Forskningen visar på stora hälsovinster. Vi har tittat på forskningsläget och pratat med "bastudoktorn" Hans Hägglund.

    Vattenrening i badhus – del 1

    För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med vad som helst. Det är faktiskt bara ett som klarar jobbet och det är klor. I artikeln Vattenrening i badhus - del 1 tittar vi närmare på de krav som bara klor lever upp till.

    Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

    Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra. Vi har skrivit en resonerande text där vi uppmuntrar till respekt och erkännande av varandras intressen.

    Luftbubblor under vattenyta

    Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

    Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt dödlig sjukdom om det vill sig illa. I badhus är det framförallt i duschar och i bubbelpooler som människor blir smittade. Läs mer i artikeln om förebyggande arbete och åtgärder när det kommer till legionella i badhus.