Vattenrening i badhus – del 1

Skötsel av bad

Vattenrening i badhus är en mix av mekaniska, kemiska och fysiska processer. Desinfektionsmedlet har en central betydelse. I den här artikeln tittar vi närmare på de krav som ett desinfektionsmedel i bassänger måste leva upp till.


januari 25, 202417 minuter

God vattenrening har en central betydelse i ett fungerande badhus. Vattnet måste hållas rent, både från små och stora föroreningar. En viktig aspekt av vattenrening är desinfektionsmedlet i bassängerna. Men det duger inte med vad som helst. Ett desinfektionsmedel måste klara av många saker och i nuläget finns det bara ett som gör det och det är… ja du gissade rätt: klor.

I den här artikeln får du reda på vilka krav som ett desinfektionsmedel i bassänger och pooler måste klara av. Vi tittar också på vilka alternativ som finns och varför de alla fallerar på ett eller annat sätt.

Fritt, bundet och totalt klor

Klor kan genom sin höga oxidationsförmåga (mer om det längre ner) avdöda bakterier, virus och andra former av mikroorganismer. Men när klor reagerar med föroreningar (svett, hud, urin, med mera) förlorar det sina renande egenskaper och blir mindre effektivt. Man brukar då tala om bundet klor. Motsatsen till bundet klor är fritt klor (kallas ibland för aktivt klor) som aktivt renar vattnet från bakterier, virus och andra mikroorganismer. Mängden fritt klor är ett viktigt mått på vattnets desinfektionsförmåga.

Totalt klor är summan av bundet klor och fritt klor. För att skapa ett så rent och hygieniskt vatten som möjligt är det viktigt att veta hur stor del av totalt klor som utgörs av fritt klor. Mer om dessa begrepp längre ned i artikeln.

Låt oss titta på kraven som klor måste uppfylla.

Kort om klor

 

Klor är ett kemiskt grundämne med symbolen Cl och atomnumret 17. Det är en halogen och tillhör grupp 17 i det periodiska systemet. Klor förekommer vanligtvis som en gas vid rumstemperatur och är en starkt reaktiv substans, vilket innebär att den har en god förmåga att interagera med andra ämnen och bilda nya kemiska föreningar.

 

I bassänger kan klor komma i två olika former,  natriumhypoklorit respektive kalciumhypoklorit.

 

När var och en av dessa reagerar med vatten frigörs underklorsyrlighet (kallas ibland för hypoklorsyra) som har stor renande effekt på vattnet.

 

Det bildas också hypokloritjoner, bestående av klor- och syrejoner. Även hypokloritjoner har renande egenskaper, dock inte i paritet med underklorsyrlighet.

Snabb i steget

Desinfektionsmedlet måste vara snabb i steget. Nej, det handlar inte om att springa 100 meter, men desinfektionsmedlet måste snabbt kunna eliminera mikroorganismer och i synnerhet tarmbakterier. Inom loppet av 30 sekunder efter ett utsläpp av tarmbakterier ska det ha skett en 99,99-procentig minskning i vattnet.

Nu kanske vän av ordning rynkar pannan åt detta med 99,99-procentig minskning. Var kommer den siffran från?

Genom att ta labbanalysprover på Pseudomonas aeruginosa (bakterien som orsakar badhusfötter), och andra odlingsbara bakterier, kan man skapa sig en närmast hundraprocentig försäkran om att klor kan eliminera tarmbakterier på denna korta tid. Längre ner i artikeln går vi djupare in på hur man bedömer om badvattnet är hygieniskt. Ingen enskild parameter ger svar huruvida vattnet är hälsovådligt. Man behöver övervaka flera olika parametrar.

God depåeffekt

Ett annat krav är god depåeffekt. Det är ett begrepp som de flesta förknippar med medicin. God depåeffekt innebär att läkemedlet har en jämn och långvarig effekt i kroppen. På ett liknande sätt är det med desinfektionsmedel i en bassäng. Det innebär att desinfektionsmedlet måste verka både på ytan och djupet av bassängen med långvarig effekt. Mängden desinfektionsmedel (i praktiken fritt klor) får inte vara under riktvärdena.

Riktvärden för fritt klor för olika pH och för olika temperaturer

pH-värde

Fritt klor för temp under 35 oC

Fritt klor för temp över 35oC

Enhet

  • pH 7,2
  • pH 7,4
  • pH 7,6
  • inte under 0,4
  • inte under 0,5
  • inte under 0,6
  • inte under 0,8
  • inte under 0,9
  • inte under 1,0
  • mg Cl2/l
  • mg Cl2/l
  • mg Cl2/l

Inaktivering och mätbarhet

För att kunna ta tillförlitliga bakterieprov på vattnet, måste desinfektionsmedlet kunna avaktiveras. Annars kan det påverka provresultatets tillförlitlighet. Det finns många ämnen som kan neutralisera klor. Ett vanligt förekommande är natriumtiosulfat.

Koncentrationen av desinfektionsmedlet måste kunna mätas på plats. Ett exempel på koncentrationsmätning är DPD-metoden.

DPD

DPD står för N,N-dietyl-p-fenylendiamin och är en så kallat reagens. En reagens är en kemisk förening som när den kommer i kontakt med ett visst ämne ger färgförändringar, som sedan kan avläsas. DPD ger i kontakt med klor en rosa färg i olika nyanser beroende på klorhalten. För att avläsa färgnyansen och få reda på klorhalten, jämför man färgen i vattnet med en färgskala. DPD-prov är ett rutinprov som ska tas regelbundet. Provet tas både i bassängen och på mätarmaturen nere i källan.

Det finns olika typer av DPD. Genom att mäta andelen fritt klor (det klor som ännu inte bundit sig med föroreningar) och andelen totalt klor, kan man få reda på fördelningen mellan fritt respektive bundet klor. Det bundna kloret är obrukbart och behöver rensas bort genom olika tekniker (mer om det i en annan artikel).

Infärgning

För att kontrollera hur fort desinfektionsmedlet sprider sig i bassängen och att vattencirkulationssystemet fungerar som det ska kan man använda sig av så kallad infärgning.

Infärgning är helt enkelt att man ersätter kloret med ett färgämne som reagerar med vattnet. På mindre än 15 minuter skall bassängen vara färgad för ett godkänt resultat.

Reglerbarhet

En bassäng används på olika sätt av olika människor. Livfulla aktiviteter kräver mer rening än stilla motionssimning. Det ställer krav på desinfektionsmedlet som måste kunna regleras och doseras på ett flexibelt sätt beroende på omständigheter.

Ju varmare vattnet är, desto större är klorförbrukningen. Likaså om det är många som badar samtidigt.

Fritt klor är flyktigt och ökad vattentemperatur medför en ökad klorförbrukning. Klordoseringen måste anpassas efter badbelastningen och vid utomhusbad måste även hänsyn tas till väderleken, eftersom fritt klor inaktiveras (bryts ner) genom bestrålning av solljus. Även om solljus inte bara är av ondo (det bryter även ned smutsiga partiklar i det bundna kloret) kan det öka kloranvändningen i utomhusbad.

Hur vet du om bassängvattnet är hygieniskt?

Går det att på något sätt kontrollera om badvattnet är tjänligt och hygieniskt? Tyvärr finns det inte ett prov som ger svar, utan man får använda sig av en kombination av tester för att få ett tillförlitligt svar.

Som vi redan varit inne på gäller det att hålla koll på mängden fritt klor respektive bundet klor. Men det gäller också att säkerställa att kloret har så optimala förhållanden som möjligt att göra sitt jobb. Här kommer vattnets pH-värde in i bilden.

Rätt pH-värde

Du vill inte ha ett för lågt (surt) pH-värde, då lågt pH-värde kan ge oönskade och farliga kemiska reaktioner. Men det får inte vara för högt heller (alkaliskt), då minskar klorets bakteriedödande förmåga och det kan leda till klåda och hudirritation.

PH-värdet bestäms enligt en skala (1-14). Den optimala nivån för badvatten är ett pH-värde i spannet 7,2 – 7,6.

PH-värdet påverkar även bassängen och byggnaden. Ett surt pH-värde leder till ökad korrosionsrisk (rost) medan ett alkaliskt pH-värde ökar risken för kalkbildning.

För att kontrollera vattnets pH-värde kan man använda fenolrött. Det är en syra som blir röd vid låga pH-värden och gul vid höga pH-värden.

Redoxpotential och oxidationsförmåga

Slutligen har vi detta med redoxpotential och oxidationsförmåga, två begrepp som är sammanflätade med varandra. Desinfektionsmedlet ska ha hög redoxpotential och hög oxidationsförmåga.

Låt oss börja ta isär ordet. ”Redox” är en sammansättning av begreppen oxidation och reduktion. Lägg sedan till potential och begreppet betyder ungefär: ”Om det finns potential till oxidation och reduktion”.

Potential till vadå?

Om det finns potential för två ämnen att genomgå oxidation och reduktion i mötet med varandra. Oxidation är som vi nyss gått in på en kemisk reaktion där ett ämne förlorar eller avger elektroner, medan en reduktion är när ett ämne attraherar eller tar upp elektroner. Oxidation och reduktion sker samtidigt.

Vi vet sedan tidigare att föroreningar i vatten oxiderar i kontakt med klor. När kloret möter vattnet bildas underklorsyrlighet vilket är ett ämne med starkt oxiderande verkan. Man kan säga att underklorsyrlighet snor till sig mikroorganismernas elektroner, vilket tar död på mikroorganismerna. Kloret är oxidationsmedel och föroreningarna reduktionsmedel. Genom bildandet av underklorsyrlighet kan man med fog slå fast att klor har hög oxidationsförmåga.

Åter till redoxpotential. Genom att mäta vattnets redoxpotential får du reda på hur stor mängd underklorsyrlighet som är verksamt i vattnet, alltså hur effektiv desinfektionen är. Eller med andra ord: Du får reda på om det är tillräckligt med fritt klor i vattnet, vilket är det klor som ännu inte förlorat sina renande egenskaper. Till slut blir kloret mätt på föroreningarnas elektroner, därav begreppet bundet klor, motsatsen till fritt klor.

En redoxpotential-mätning går till genom att elektroder kommer i kontakt med vattnet. Då uppstår en spänning och ett värde kan läsas av. Ju högre värde, desto större oxidation, vilket indikerar att det sker en tillräcklig desinfektion i vattnet.

Redoxpotentialen mäts i millivolt (mV). Lämpligt är att tillämpa en redoxpotential på minst 750 mV.

Nackdelar med klor

Klor är desinfektionsmedlet med stort D. Inget annat medel på marknaden är så komplett som klor. Därmed inte sagt att klor är oproblematiskt.

Höga halter av klor kan skapa hud- och ögonirritation. Om klor reagerar med organiska ämnen, som det inte ska reagera med, exempelvis lösningsmedel, oljor eller rengöringsprodukter som innehåller kväve, kan skadliga klorföreningar bildas.

Men det vanligaste problemet med klor är bildandet av trikloramin, vilket är en biprodukt som bildas när klor kommer i kontakt med föroreningar. Ett visst mått av trikloramin är oundvikligt, men det gäller att hålla nivåerna på ett minimum. Det aktuella gränsvärdet är 0,2 mg/ m3 luft.

Alternativ till klor

Alternativ finns på sätt och vis i brom, jod, klordioxid, väteperoxid och ozon. Men i realiteten är de inga alternativ. Som desinfektionsmedel används de sällan om ens alls. Undantag är vid vissa saneringsarbeten, exempelvis kan klordioxid användas som saneringsmedel efter bakterie- och virusutbrott. Men som ett ständigt närvarande medel för kontinuerlig rening fallerar de på en eller flera av de krav som vi gått igenom. Brom, ozon och klordioxid innebär för stora hälsorisker, jod kan ge missfärgningar i vattnet och väteperoxid har en för klen effekt på bakterier. Så även om klor inte är ett helt problemfritt alternativ är det alltjämt det bästa och mest kompletta desinfektionsmedlet i bassänger.

UV-rening

I över hundra år har man vetat om att solens strålar kan rena vatten. Principen är densamma för modern UV-rening i badhus. UV-ljus mäts i nm (nanometer) och olika intervall har olika applikationsområden. Det finns tre kategorier UV-ljus där varje kategori baseras på dess våglängd:

  • UV-A (315 – 400 nm)
  • UV-B (280 – 315 nm)
  • UV-C (100 – 280 nm)

Solen genererar alla typer av strålning men det är bara UV-A och UV-B som når vår planet.

Ju längre våglängd, desto lägre energinivå, följaktligen är UV-C-strålningen den mest potenta och framställs artificiellt för olika reningsändamål. Under lång tid har UV-strålning använts för att rena vanligt dricksvatten.

Under de senaste decennierna har UV-ljus använts som kompletterande rening i badhus. Strålarna tränger in i bakterier och virus och förstör deras DNA. Mikroorganismerna inaktiveras och kan inte föröka sig. UV-rening är ett effektivt komplement som dessutom är miljövänligt; det lämnar inte restprodukter i vattnet eller påverkar vattnet ur ett kemiskt perspektiv.

Men UV-rening har inte alls samma depåeffekt som klor. Reningseffekten är temporär och kan inte ersätta kloret som desinfektionsmedel. För publika bad nyttjas UV-rening i första hand till att bryta ner desinfektionsbiprodukter. Regelrätt desinfektion är inte det primära syftet för UV.

Klor och UV räcker inte

Klor är verksamt hela tiden i bassängen när människor badar. Man kan därför prata om kloret som det första steget i vattenreningsprocessen. UV-rening däremot, sker långt fram i processen. Innan vattnet kan nå UV-reningen måste det renas från större partiklar. Det gäller att vattnet får så låg turbiditet (grumlighet) som möjligt innan UV-reningen sätter igång; grumlighet gör det svårt för UV-strålarna att verka fullt ut.

Men klor och UV räcker inte. I bassängvatten kan nästan vad som helst hamna. Rester av schampo, oljor, kosmetika, fekalier och mycket annat. I Vattenrening i badhus – del två, undersöker vi vad mer som rymmer sig i begreppet vattenrening. Vi snackar flockning, sandfilter, backspolning, ventiler och mycket annat. Missa inte den artikeln!

Vi hjälper dig med vattenreningen!

Behöver du konsultation i ditt badhus? Kanske stöd med den pågående driften? På We Group erbjuder vi en rad tjänster inom vattenrening och kontroller. Ta kontakt med oss och berätta mer om din situation!

    Liknande artiklar från Badhusbloggen

    Vattenrening i badhus – del 1

    För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med…

    Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

    Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra.…

    Luftbubblor under vattenyta

    Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

    Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt…

    Påklädda personer i bastu med badanka

    Vi reder ut i bastudebatten

    Nakenhet i bastu är uppenbarligen ett ämne som väcker känslor hos många. Men handlar…

    Åsa Jansson Kristianstads badrike

    Kristianstads badrike – ett år efter invigningen

    Den 30 september 2022 var det pompa och ståt i Kristianstad. Blåsorkestern var på plats…

    Virtuell vattenträning – en förnyelse av vattengympan

    Ökad kundnöjdhet, nya användare och fler besökare till badhus och spa-anläggningar. Det…

    Badhusfötter i badhuset – att förebygga och åtgärda

    Utbrott av badhusfötter är trist. I första hand för den drabbade, men också för dig som…


    Luftbubblor under vattenyta

    Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

    Skötsel av bad

    Legionella är en bakterie som orsakar feber och i värsta fall legionärssjukan – en potentiellt dödlig lunginflammation. Lyckligtvis är legionellautbrott ovanligt i badhus, men då och då inträffar det, särskilt i duschar men också i spa-bad och bubbelpooler. I den här artikeln delar vi med oss av våra tankar kring legionella i badhus. Vi tittar också på det nya EU-direktivet om dricksvatten, vad innebär det?


    november 24, 202313 minuter

    Legionella är en bakterie som finns naturligt i miljön. Fast egentligen rör det sig om ett femtiotal olika bakterier, varav legionella pneumophila är den legionellabakterie som orsakar de flesta infektioner hos människor. Har man otur kan man drabbas av pontiacfeber, vilket är en förhållandevis mild febersjukdom som går över av sig självt. Har man otur på riktigt kan man drabbas av legionärssjukan, vilket innebär lunginflammation, hög feber och värk. En otrevlig kombination för den med nedsatt immunförsvar. Dödligheten är 5–20 procent.

    Trivs i vattensystem

    Legionallebakterien finns i såväl bräckt vatten som sötvatten och i jord och kompost. Men risken att smittas av legionella under exempelvis trädgårdsarbete, är inte särskilt stor, även om det förekommit sådana fall. Legionella smittar via så kallade aerosoler, som är små partiklar i fast eller flytande form. När det gäller legionella kommer aerosolerna i form av luftburna vattendroppar. För att halten av legionellabakterier ska bli tillräckligt stor krävs därför vatten.

    Det förklarar varför legionella trivs i olika former av vattenledningar och vattensystem. Det är dock stor skillnad i förekomst mellan olika vattensystem. I duschvarmvatten och tappvarmvatten är förekomsten av legionella ganska vanlig, medan den i exempelvis befuktningsvatten och luftkonditioneringssystem är ganska ovanlig – men förekommande.

    Varför heter det legionella?

     

    Benämningen legionella kommer från legionärssjukan som i sin tur kommer från en händelse i staden Philadelphia i delstaten Pennsylvania i USA, 1976.

     

    Flera hundra medlemmar i American Legion, en organisation bestående av arméveteraner, bodde på Hotell Bellevue-Stratford, under några varma julidagar.

     

    Kort därefter började många deltagare må dåligt. De fick huvudvärk, bröstsmärtor och feber. I början av augusti hade 12 personer dött. Sammantaget insjuknade 182 människor och 29 dog.

     

    Man vet inte med säkerhet vad som orsakade utbrottet, men en möjlig förklaring är kyltornsvattnet som hörde samman med hotellets luftkonditioneringssystem. En senare undersökning visade att bakterien var utbredd i systemet.

     

    I efterhand har man förstått att utbrott förekommit långt tidigare men det var i samband med utbrottet i Pennsylvania som bakterien upptäcktes. Man kunde nu koppla samman bakterien med symtom och sjukdomsutbrott.

    Att förebygga legionellautbrott

    Legionella är inte vanligt förekommande på badhus men då och då kan man i media läsa om badhus med misstänkta utbrott. I och med att det är ganska ovanligt är det bra att känna till vad man ska göra när det väl händer. Viktigt är också att minska risken för att ett utbrott överhuvudtaget sker.

    Fötter i plaskande vatten

    God vattencirkulation i bassänger

    Att motverka stillastående vatten är grundläggande i att förhindra uppkomsten av legionella. Stilla vatten gör det lättare för mikroorganismer att bilda biofilm, vilket försvårar desinfektering. Även om rätt mängd desinfektionsmedel distribueras i vattnet kan det innebära att det inte når ut i hela vattenmassan om vattnet inte cirkulerats tillräckligt. Man talar då om döda zoner i vattnet.

    Attraktioner där vatten sprutar ut i luften eller där luft blåses in under vattenytan måste motionsköras varje dag innan anläggningen öppnas för allmänheten. Det gäller även strömkanaler och vågmaskiner, med mera. Rekommenderat är minst sex gånger under loppet av fyra timmar.  På så sätt minimeras halten av legionellabakterier i vattnet. Cirkulation bör tas ur reningsanläggningen. Att förebygga legionella i badhus handlar också om att ta hänsyn till hur många som badar och bassängernas storlek.

    Regelbunden provtagning av legionella

    Regelbunden provtagning är viktigt i förebyggande syfte. Att det görs ofta är så klart viktigt, men hur ofta? Det är inte lika lätt att svara på. Det beror på bassängtyp, anläggningens storlek, hur effektiv reningsanläggningen är, badbelastning och vilken typ av människor som besöker badet. Exempelvis om det är många äldre, eller människor med sjukdomar och funktionsnedsättningar som nyttjar badet. Gemensamt för dessa grupper är att de ofta har nedsatt immunförsvar. Då kan det behövas mer frekvent provtagning än vad som annars hade varit fallet.

    Det spelar också roll var i bassängen proverna tas. Välj ut de platser i bassängen där vattenkvaliteten troligen är sämst. Tidpunkten har också betydelse. Ta prov när vattnet är som mest förorenat.

    Kontroll och rengöring av filter

    I filtersystem kan det finnas tillväxt av legionella, det går åtminstone inte att utesluta. Att utföra regelbunden provtagning kan göra att man upptäcker höga halter i ett tidigt skede. Vid kontroll av filter ingår även analys av odlingsbara bakterier och pseudomonas aeruginosa, som på senare år blivit ett relativt vanligt problem på svenska badhus.

    Viktigt med låg bakteriekoncentration i vattnet

    Att hålla en låg bakteriekoncentration i vattnet är viktigt, men är i regel inget problem i stora bassänger med god vattenrening. Problem kan uppstå i mindre högtempererade bassänger, exempelvis bubbelpooler och massagepooler. Det har dels att göra med den höga temperaturen (30-40 grader) och dels med bildandet av aerosoler som en följd av luftbubblorna. Anläggningar och attraktioner utomhus innebär också en höjd risk för legionella, då smuts från intilliggande mark och jord kan komma in i bassänger och eventuella vattenrutschbanor.

    Saknas riktvärden för legionella

    Det saknas specifika riktvärden för legionella i bassängvatten. Detta beror på att man inte vet hur stora halter av legionella som behövs för att orsaka infektion.

    Men det finns en måttstock att gå efter. CFU står för colony forming units (på svenska säger vi kolonibildande enheter) vilket är ett sätt att mäta mängden odlingsbara bakterier i flytande prov. Om du håller dig under 10 cfu/l i en mindre bassäng (bubbelpool, massagepool) är risken för smitta liten. 10 cfu/l betyder alltså tio bakteriekolonier per liter vatten. Det är i sammanhanget väldigt få kolonier och också gränsen för om du överhuvudtaget kan upptäcka legionella.

    Om du däremot får ett resultat som visar 100 cfu/l eller högre, är det dags att stänga bassängen. Även lägre halter än så kan motivera stängning om människor med nedsatt immunförsvar brukar använda bassängen, eller om du tidigare haft legionellautbrott eller misstänkta sjukdomsfall som kan vara legionella.

    När man tagit ett legionellaprov i vatten sätter man provet i en vätska som blir fluorescerande om det finns några kolonier. Sedan är det bara att räkna hur många man ser.

    Åtgärder vid utbrott av legionella

    Nu har vi gått igenom vad du kan tänka på i förebyggande syfte. Men vad innebär ett legionellautbrott i badhus och hur bör du hantera det?

    Desinfektering är bra i förebyggande syfte men fungerar inte om skadan redan är skedd.

    Om utbrottet går att härleda till en bassäng beror det på direkta fel i vattnets reningsprocess. Det kan vara ett komplext problem att åtgärda då det kan ta tid att lokalisera problemområdet. Allting börjar med en inventering där sakkunnig går igenom det vattenförande systemet i hela anläggningen. Beroende på vad som orsakat utbrottet kan det behövas tekniska åtgärder, byte av komponenter eller ombyggnation, vilket kräver kvalificerad personal.

    Klordioxid är en kraftfull kemikalie och ett utmärkt saneringsmedel mot legionella, tack vare dess oxiderande egenskaper. Men det är inte ett substitut för en ordentlig inventering eller ordentliga åtgärder. Även om man under en längre tid använder klordioxid eller annat saneringsmedel, kan det inte ersätta dåligt konstruerade vattensystem, eller system som varit dåligt underhållna.

    Det gäller att hitta och åtgärda grundorsaken till utbrottet.

    Duschutrymmen och legionella

    Av alla vattensystem är duschutrymmen en av de vanligaste platser där legionellautbrott äger rum och där människor smittas av legionella. Temperaturen i duschar är oftast runt 30–40 grader, vilket är samma intervall i bubbelpooler och liknande.

    En riskfaktor är duschar som sällan används. Gammalt vatten kan ansamlas både i duschmunstycken och duschslangar. Över tid kan tillväxten av bakterier ta fart och biofilm kan uppstå. Att regelbundet spola duschar är en bra åtgärd i förebyggande syfte. Rätt duschmunstycken som minimerar bildandet av aerosoler är också att rekommendera.

    EU-flaggor

    EU:s dricksvattendirektiv

    I dagsläget finns inga rekommendationer eller krav när det kommer till provtagning av legionella i duschar. Detta kan dock komma att ändras. I skrivande stund (hösten 2023) har regeringen skrivit en proposition för hur EU:s dricksvattendirektiv ska implementeras i svensk lagstiftning. Beroende på vad man kommer fram till kan det innebära en helt ny vägledning för hur duschar i bland annat badhus ska skötas och inspekteras.

    I direktivet finns formuleringen prioriterade fastigheter, vilket definieras som:

    ”Stora fastigheter som inte är avsedda som bostäder och som har många användare som kan exponeras för vattenrelaterade risker.”

    I den definitionen ryms många typer av fastigheter, exempelvis sjukhus, skolor, idrottsanläggningar och badhus. Man talar om övervakning och riskbedömning av fastighetsinstallation för att motverka, exempelvis legionella. Så här står det skrivet på ett annat ställe:

    Vad gäller Legionella, säkerställa att ändamålsenliga kontroll- och hanteringsåtgärder som är proportionella i förhållande till risken vidtas för att förhindra och åtgärda eventuella sjukdomsutbrott.”

    Men samtidigt är det inte för svensk del klarlagt vad som är en prioriterad fastighet; det är upp till varje medlemsland att göra den bedömningen. Det är heller inte klart vilken eller vilka myndigheter i Sverige som ska ansvara för den här frågan. Men vi kan vara ganska säkra på är att det kommer ske förändringar, att det kommer en ny vägledning och att det kommer krävas mer av den som äger eller förvaltar offentliga byggnader.

    Kontakta oss!

    Utöver projektering och förstudier av nya badanläggningar, genomför vi grundliga inspektioner, mätningar och besiktningar på badhus och badanläggningar i hela landet. Förebyggande insatser och åtgärder mot legionella är inget undantag. Kontakta oss om du vill veta mer!

      Liknande artiklar från Badhusbloggen

      Vattenrening i badhus – del 1

      För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med…

      Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

      Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra.…

      Luftbubblor under vattenyta

      Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

      Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt…

      Påklädda personer i bastu med badanka

      Vi reder ut i bastudebatten

      Nakenhet i bastu är uppenbarligen ett ämne som väcker känslor hos många. Men handlar…

      Åsa Jansson Kristianstads badrike

      Kristianstads badrike – ett år efter invigningen

      Den 30 september 2022 var det pompa och ståt i Kristianstad. Blåsorkestern var på plats…

      Virtuell vattenträning – en förnyelse av vattengympan

      Ökad kundnöjdhet, nya användare och fler besökare till badhus och spa-anläggningar. Det…

      Badhusfötter i badhuset – att förebygga och åtgärda

      Utbrott av badhusfötter är trist. I första hand för den drabbade, men också för dig som…


      Badhusfötter i badhuset – att förebygga och åtgärda

      Skötsel av bad

      Ett besök på badhuset ska innebära glädje och motion. Det ska inte resultera  i svullna och ömma fötter. Men på senare tid har vi kunnat läsa mer och mer om så kallade ”badhusfötter”. Inte sällan drabbas barn. Hur kan du som arbetar med badhus arbeta förebyggande och vad gör du i händelse av ett utbrott?


      april 20, 20239 minuter

      Badhusfötter. Ett lustigt ord på något ganska obehagligt. Badhusfötter är en inflammation i foten som innebär påtaglig smärta, svullnad och klåda. I regel uppkommer symtomen timmar efter ett badhusbesök. Smärtan är ofta så intensiv att den drabbade inte kan ha strumpor eller skor på sig. Än mindre stå och gå. I den här artikeln frågar vi oss hur du som är verksam i publika bad kan förebygga och åtgärda problemet med badhusfötter?

      Vad är badhusfötter?

      Pseudomonas aeruginosa är det krångliga latinska namnet på denna otrevliga bakterie som finns naturligt i vatten och jord men även i många människors mikroflora. I badhusmiljön tar den sig in genom fotsulan, orsakar smärta och svullnad och ger upphov till så kallade badhusfötter. Extra utsatta är barn. Teorin är att barns tunna hud på fotsulorna är mer lättangripen än den hos vuxna.

      Pseudomonas aeruginosa kan inte bara ge infektioner på fötterna utan också på övriga delar av kroppen, men då kallas det inte för badhusfötter. Då har man drabbats av – ta på läsglasögonen nu – pseudomonasfollikulit. Follikulit är hårsäcksinfIammation. Pseudomonasfollikulit betyder alltså ungefär ”hårsäcksinflammation som kommer av Pseudomonas”. I det engelska språket har den här åkomman fått det lite mer vardagliga namnet ”hot tub folliculitis”, då symtomen ofta uppkommer i samband med bad i privata badtunnor med otillräcklig klorering. På svenska skulle vi kanske säga ”badtunnesjukan”.

      Vanliga symtom på badtunnesjukan är kliande prickar över stora delar av kroppen. Man kan också drabbas av bland annat huvudvärk, feber och svettningar.

      Men låt oss återgå till Pseudomonas aeruginosa.

      Trivs bäst i varm och fuktig miljö

      Pseudomonas aeruginosa påminner till viss del om charterälskande svenskar. Båda trivs bäst i varm och fuktig miljö. Skämt åsido, det här är en bakterie som tycker om låga halter klor och högt pH-värde, vilket gör varma bassänger med bristfällig desinfektion till en perfekt grogrund, exempelvis bubbelpooler, massagepooler och bassänger för småbarn. Bakterien kan klumpa ihop sig och bilda ett kluster (en så kallad biofilm) tillsammans med andra bakterier och mikroorganismer. Biofilm kan finnas både på vattenytan och på föremål, exempelvis badleksaker.

      I regel uppstår badhusfötter inte i välskötta bassänger även om det kan finnas undantag. Om riktvärdet är för högt eller om det uppstår ett utbrott på ditt badhus är det ett tecken på att något inte står rätt till; bassängerna kan vara överbelastade eller så har du problem med vattenreningen och desinfektionsförmågan.

      Utbrott av badhusfötter

      När ett utbrott av badhusfötter sker är det viktigt att desinfektera stora delar av badhuset och dess ytor, kanske hela anläggningen beroende på storlek och utformning. Bassängerna chockkloreras, vilket innebär att dessa bassänger tillfälligt stängs ned. Om det rör sig om mindre bassänger, vilket ofta är fallet med P. aeruginosa bör de dessutom tömmas och rengöras. Viktigt är att inte glömma ta prover och desinfektera ytor där vatten ligger stilla och där det inte pågår en reningsprocess. Det kan exempelvis handla om lösa föremål så som badleksaker och flytringar men också rutschbanor, trappor, avsatser och liknande.

      Men desinfektering löser inte uppkomsten av badhusfötter. Du kan ha mer eller mindre allvarliga brister i vattenreningssystemet och bassängerna, eller bristfälliga städrutiner som gör att smittan kan uppkomma på nytt. Detta är områden som kräver andra insatser.

      Att förebygga utbrott av badhusfötter

      Det viktigaste du kan göra för att slippa badhusfötter är att arbeta med det förebyggande arbetet. Det innebär att ha en fungerande egenkontroll på plats med rutiner för städning och hygien. I egenkontrollen bör kontinuerlig mätning av vattenkvaliteten ske, men också kontroll av reningssystem, kontroll av desinfektionsmedel och dosering.

      Viktigt är också att regelbundet kontrollera filtersystemen. Det går inte att utesluta mikrobiologisk tillväxt i dessa utrymmen. Genom att göra regelbundna kontroller kan du förebygga tillväxt av Pseudomonas aeruginosa i ett tidigt skede. För att komma åt i dessa utrymmen används en steriliserad kran. Att den är steril är av största vikt; ett kontaminerat prov är inte värt något.

      Kontroll av filtersystem görs med fördel som en del av egenkontrollen tillsammans med övrig kontroll av mikroorganismer, exempelvis legionella.

      Vad säger experten om badhusfötter?

      Vi vänder oss till vår koncernchef och sakkunnig inom området, Mille Örnmark.

      Hej Mille! Vad har du att säga om badhusfötter som är viktigt att tänka på?

      – Att motverka Pseudomonas aeruginosa, precis som andra mikroorganismer, handlar om att minimera näringsämnen och förutsättningar för bakterien att växa. Då pratar vi om smuts, värme, fosfor, kväve, kol och syre.

      – Värme och syre kan vi så klart inte göra något åt. Smuts är lättare. Vi kan städa oftare och mer noggrant. Men det gäller att inte använda städkemikalier som innehåller kväve, fosfor och kol.

      Mille Örnmark We Group - Kontakt för myndighetsfrågor

      Kan vi bli bättre på att städa våra anläggningar?

      – Jag reser mycket i jobbet och har gjort så länge. I Tyskland och Österrike städar man en timma per åtta badgäster. I Sverige städar vi en timma per 150–250 badgäster. Dessutom har de en helt annan tradition av att använda specifika produkter för just ytdesinfektion, även om vi också börjar göra det. Det man absolut inte ska göra, men som förekommer, är att skopa runt klorerat vatten, i stället för att ytdesinfektera.

      – Ett annat bra förebyggande sätt är att kontrollera städningen med hjälp av tryckplattor. De sätts fast på en yta efter städning, exempelvis en bassängkant. Sedan tas de bort och analyseras. Då kan man se hur många bakteriekolonier som uppkommit.

      Vad finns det mer att tänka på?

      – Vid sidan om brister i städningen som vi redan varit inne på, finns det designmissar som ställer till det. Det måste vara tillräckligt golvfall så att inte förorenat vatten ansamlar sig. Nuvarande byggstandard förordar en lutning på 1:50 (20 mm/m). Med en mindre lutning får man en vattenansamling. Då måste man hitta en annan lösning, vilket i sin tur påverkar valet av golvmaterial. Då gäller det att hitta en slät golvyta som inte underlättar för bakterien att penetrera huden.

      Sammanfattningsvis, vad säger du då?

      – Välj rätt städkemikalier. Ytdesinfektera på riktigt, städa noggrant och ofta. Använd tryckplattor för att hålla koll på bakterienivåerna. För att skapa en långsiktigt hållbar lösning kan ombyggnation av golvfall eller nya golvmaterial behövas. I samband med ett utbrott är det viktigt att inte mer bakterier kommer in i våtutrymmen.

      Kontakta oss!

      Hur ser situationen ut på ditt badhus? Har ni haft problem med badhusfötter? Behöver ni en uppdatering om egenkontroll? Eller kanske hjälp av en ingenjör och arkitekt för en ombyggnation? Kontakta oss på We Group. Vi erbjuder både utbildningar och djuplodande insatser på plats

        Liknande artiklar från Badhusbloggen

        Vattenrening i badhus – del 1

        För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med…

        Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

        Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra.…

        Luftbubblor under vattenyta

        Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

        Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt…

        Påklädda personer i bastu med badanka

        Vi reder ut i bastudebatten

        Nakenhet i bastu är uppenbarligen ett ämne som väcker känslor hos många. Men handlar…

        Åsa Jansson Kristianstads badrike

        Kristianstads badrike – ett år efter invigningen

        Den 30 september 2022 var det pompa och ståt i Kristianstad. Blåsorkestern var på plats…

        Virtuell vattenträning – en förnyelse av vattengympan

        Ökad kundnöjdhet, nya användare och fler besökare till badhus och spa-anläggningar. Det…

        Badhusfötter i badhuset – att förebygga och åtgärda

        Utbrott av badhusfötter är trist. I första hand för den drabbade, men också för dig som…


        Parasiter, bakterier, virus och gaser – vad gömmer sig i badhuset?

        Parasiter, bakterier, virus och gaser – vad gömmer sig i badhuset?

        Skötsel av bad

        Vi är inte precis ensamma när vi motionssimmar eller kopplar av i bubbelbadet. Tvärtom faktiskt. I badhuset myllrar det av bakterier och kemiska föreningar. Alla är inte farliga, och många finns där oavsett om vi vill eller inte. Men det finns vissa parasiter och bakterier i badhuset som du måste bara medveten om, även en del virus och kemiska biprodukter. I den här artikeln går vi igenom dem, en efter en.


        februari 9, 202310 minuter

        Begreppslista

        Mikroorganismer är ett samlingsbegrepp för små varelser som kräver mikroskop för vi ska kunna se dem. Mikroorganismer kan vara mögel- och jästsvampar, parasiter, bakterier och virus. Skadliga och smittsamma mikroorganismer kan finnas överallt och ge upphov till infektioner och sjukdom.

        Bakterier är encelliga mikroorganismer som bara är en tusendels millimeter i storlek. De flesta bakterier är helt ofarliga och många har vi stor nytta av, inte minst när det gäller matsmältning. Bakterier finns på de flesta ställen, både inom oss, utanpå och i naturen. Skadliga bakterier kan ge upphov till infektioner genom att ta sig in i kroppen, genom kroppsöppningar, eller skadad hud.

        Virus är världens minsta organism (i vissa fall hela 1000 gånger mindre än en bakterie) men är egentligen inte en levande organism, så som en bakterie, då viruset inte kan dela sig. Virus ”invaderar” en värdcell, vilket gör att de kan ”överleva”.

        Parasiter är ett samlingsbegrepp för en mängd olika typer av organismer. Gemensamt är att de behöver ett värddjur för att överleva. Parasiter kan bestå av en enda cell och vara mikroskopiskt små, men de kan också bli flera meter långa. Vissa parasiter orsaker dödliga sjukdomar medan andra är helt ofarliga, om än besvärande.

        Biofilm är hopklumpade mikroorganismer som bildar en hinna. Biofilmen fungerar som ett skydd för bakterierna och gör det svårare att bekämpa dem.

        Biofilm är hopklumpade mikroorganismer som bildar en hinna. Biofilmen fungerar som ett skydd för bakterierna och gör det svårare att bekämpa dem.

        Badhusbloggen - städ och hygien i badhus - gör en undersökning

        Begreppslista

        Mikroorganismer

        Mikroorganismer är ett samlingsbegrepp för små varelser som kräver mikroskop för vi ska kunna se dem. Mikroorganismer kan vara mögel- och jästsvampar, parasiter, bakterier och virus. Skadliga och smittsamma mikroorganismer kan finnas överallt och ge upphov till infektioner och sjukdom.

        Virus

        Virus är världens minsta organism (i vissa fall hela 1000 gånger mindre än en bakterie) men är egentligen inte en levande organism, så som en bakterie, då viruset inte kan dela sig. Virus ”invaderar” en värdcell, vilket gör att de kan ”överleva”.

        Biofilm

        Biofilm är hopklumpade mikroorganismer som bildar en hinna. Biofilmen fungerar som ett skydd för bakterierna och gör det svårare att bekämpa dem.

        Bakterier

        Bakterier är encelliga mikroorganismer som bara är en tusendels millimeter i storlek. De flesta bakterier är helt ofarliga och många har vi stor nytta av, inte minst när det gäller matsmältning. Bakterier finns på de flesta ställen, både inom oss, utanpå och i naturen. Skadliga bakterier kan ge upphov till infektioner genom att ta sig in i kroppen, genom kroppsöppningar, eller skadad hud.

        Parasiter

        Parasiter är ett samlingsbegrepp för en mängd olika typer av organismer. Gemensamt är att de behöver ett värddjur för att överleva. Parasiter kan bestå av en enda cell och vara mikroskopiskt små, men de kan också bli flera meter långa. Vissa parasiter orsaker dödliga sjukdomar medan andra är helt ofarliga, om än besvärande.

        Biprodukter i badhus

        I badhus bildas olika typer av biprodukter när desinfektionsmedel reagerar med föroreningar i vattnet.

        Trikloramin

        Trikloramin är en biprodukt som uppstår när klor kommer i kontakt med kväve. Trikloramin är en gas som bildas i vattnet men som sedan stiger upp i luften. Kvävet kommer från människor i form av hud, urin, svett, saliv, och andra föroreningar. Höga halter av trikloramin är vanligt i badhusanläggningar. Regelbundna mätningar krävs för att bevaka halterna. Trikloramin kan orsaka rinnande ögon, besvär i luftvägarna och ge upphov till astma. Extra utsatta är elitsimmare, barn och bebisar. 2021 skärptes gränsvärdet för trikloramin till 0,2 mg/m³.

        Trihalometaner (THM)

        Trihalometaner är också en biprodukt som kommer av desinficering. Trihalometaner bildas när halogener, till exempel klor och brom) kommer i kontakt med föroreningar i vattnet. Trihalometaner kommer i olika former (kloroform, bromdiklormetan, dibromklormetan, bromoform) varav kloroform är den absolut vanligaste i bassängvattnet. Precis som trikloramin, kan trihalometaner förångas och spridas i luften. Djurförsök med upprepad exponering av extremt höga halter trihalometaner har lett till cancer och nervskador, med det finns i dagsläget ingen evidens för att trihalometaner orsakar allvarliga hälsobesvär hos människor.

        Pseudomonas aeruginosa ”Badhusfötter”

        Pseudomonas aeruginosa (P. aeruginosa) är en bakterie som kan orsaka infektioner på bland annat fötter och öron. Bakterien finns naturligt i många människors bakterieflora men också i naturen, exempelvis i jord. P. aeruginosa ligger bakom en infektion i fotsulan som fått namnet ”badhusfötter”, då den i många fall dykt upp i samband med bad i badhus. Symtomen är intensiv smärta, svullnad och klåda på fotsulan. Särskilt drabbade är barn som ofta har tunna fotsulor. Efter några dagar brukar symtomen gå över av sig självt. Bakterien kan leva inuti biofilm.

        Cryptosporidium

        Cryptosporidium är en encellig parasit (en så kallad protozo) som kan orsaka infektioner i mage och tarmar. Diarré och ont i magen hör till vanligheterna. Cryptosporidium kommer i flera arter och trivs bra i vatten. Ofta smittar den genom utbrott i dricksvatten eller genom förorenad mat, exempelvis sallad som inte sköljts ordentligt. Människor utsöndrar parasiten genom avföringen, därför kan den bli ett problem i bassängmiljöer. Förekomsten av cryptosporidium i badhus är inte jättevanligt, men förekommer. Problemet med cryptosporidium är att många desinfektionsmedel, däribland klor, inte biter på den här amöban.

        Giardia

        Giardia är precis som cryptosporidium en encellig parasit (protozo) som också är motståndskraftig mot klor. Giardia kan orsaka kramp i magen, diarré och illamående. Sjukdomen går ofta över efter ett par veckor men för personer med nedsatt immunförsvar kan situationen bli allvarlig. Oftast smittar giardia genom mat och dryck.

        Legionella

        Legionella är en bakterie som är naturligt förekommande i jord, men också i vatten. Den trivs bra där vattnet är varmt (20 – 45 grader). I varmt vatten bildas aerosoler (mikroskopiska vattendroppar) som vid inandning kan innehålla bakterien. Legionella kan orsaka svår lunginflammation (legionärssjuka) och så kallad pontiacfeber, vilket är en relativt mild febersjukdom. I badanläggningar är det främst i bubbelpoolen och i duschen som man kan hitta legionella. Legionellabakterier kan leva ett ostört liv inuti biofilm. Klorering kan användas för att motverka legionella.

        Mykobakterier

        Mykobakterier är ett bakteriesläkte med cirka 200 kända arter. Mykobakterier kan orsaka olika typer av infektioner beroende på vilken art det är frågan om. Den kanske mest kända mykobakterien är M. tubercolosis som ligger bakom lungsjukdomen tuberkulos. Mykobakterier kommer in i kroppen genom huden eller genom inandning av aerosoler. Symtomen kan variera kraftigt beroende på vilken art det handlar om. De atypiska mykobakterierna som lever i vatten kan ta sig in i kroppen genom andningsvägar, matsmältning eller genom sår och skadad hud. Där orsakar de infektioner som kan vara svårbehandlade.

        Virus

        Till skillnad från bakterier kan virus inte föröka sig själva. Virus är inte alls lika motståndskraftiga mot klor som exempelvis cryptosporidium, och giardia utan dör ganska omgående, efter kontakt med desinfektionsmedel. Normal klorering håller virushalterna på en hanterbar nivå. Men de kan trots allt ställa till med mycket besvär i och med dess höga smittsamhet, i synnerhet norovirus och rotavirus. Stora virusmängder kan också utgöra en risk, exempelvis vid kräk eller avföring i vattnet.

        Ta kontakt med oss på We Group

        Att förebygga och motverka oönskade parasiter, bakterier 🦠 och biprodukter i badhuset är ett ständigt pågående arbete. Städrutiner, besökarhygien, vattenrening och ventilation är viktiga områden som måste hålla hög nivå.

        Har du haft problem med höga halter av trikloramin eller utbrott av cryptosporidium, badhusfötter 👣, eller något annat? Vill du ha hjälp i förebyggande syfte?

        Ta kontakt med oss på We Group, så hjälper vi dig. Vi utför mätningar 🧪🧫, inspektioner 📝 och bedriver utbildningar inom dessa områden, bland annat egenkontroll.

          Liknande artiklar från Badhusbloggen

          Vattenrening i badhus – del 1

          För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med…

          Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

          Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra.…

          Luftbubblor under vattenyta

          Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

          Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt…

          Påklädda personer i bastu med badanka

          Vi reder ut i bastudebatten

          Nakenhet i bastu är uppenbarligen ett ämne som väcker känslor hos många. Men handlar…

          Åsa Jansson Kristianstads badrike

          Kristianstads badrike – ett år efter invigningen

          Den 30 september 2022 var det pompa och ståt i Kristianstad. Blåsorkestern var på plats…

          Virtuell vattenträning – en förnyelse av vattengympan

          Ökad kundnöjdhet, nya användare och fler besökare till badhus och spa-anläggningar. Det…

          Badhusfötter i badhuset – att förebygga och åtgärda

          Utbrott av badhusfötter är trist. I första hand för den drabbade, men också för dig som…


          Badhusbloggen - städ och hygien i ett badhus

          Städ och hygien i badhus - att hjälpa besökaren göra rätt

          Skötsel av bad

          Att hålla badhuset rent, fräscht och fritt från otrevliga bakterier och mikroorganismer bygger till stor del på besökarnas hygien. I den här artikeln tittar vi närmare på hur du kan hjälpa dina besökare att göra rätt när det kommer till hygien i badhus.


          februari 8, 20238 minuter

          Att besökare i badhus inte duschar och tvättar sig ordentligt före bad är ett vanligt problem. Föroreningar i vattnet leder till höga halter bundet klor och trikloraminer, som i sin tur leder till negativa hälsoeffekter, både för besökarna och personalen. Att förbättra besökarhygienen ligger därför i allas intresse.

          Förstår de varför?

          Många besökare har nog hört att man ska duscha före badet. Det är något de flesta av oss blivit matade med sedan skolåren. Men förstår badbesökarna varför? Förstår de långtgående konsekvenser av att inte duscha och hur det kan påverka både dem själva och andra?

          Badhusbloggen - städ och hygien i badhus - gör en undersökning

          Gör en undersökning

          Ibland måste man vara övertydlig och grundligt förklara orsaker och anledningar för att vinna människors acceptans och goda vilja.

          För att få ett hum om kunskapsläget bland dina besökare kan du göra en enkel enkätundersökning eller muntligen ställa frågor i receptionen. På köpet skapar du dessutom uppmärksamhet kring frågan och får besökarna att reflektera kring sin egen hygien.

          Förklara vikten av personlig hygien

          Vid varje givet tillfälle bör det förklaras varför personlig hygien i badhus är viktigt. Slå hål på föreställningen om kloret som mirakelmedlet som renar allt. Förklara en händelsekedja som är lätt att förstå.

          Exempelvis:

          ”Klor tar bort föroreningar och bakterier, men bara till en viss nivå. Detta klor kallas för fritt klor. Om du inte duschar och tvättar dig ordentligt kan stora mängder bundet klor bildas. Det kallas bundet därför att det har reagerat med föroreningar i vattnet. Bundet klor avger en gas som heter Trikloramin.

          Trikloramin gör ögonen röda och irriterade, påverkar andning och luftvägar och kan utlösa astma. Trikloramin påverkar dig, övriga besökare och de som arbetar på badet.”

          Ingen vill lukta klor

          Ett annan sak att ta upp är den omisskännliga klorlukten som sätter sig på kroppen – om man väljer att inte duscha och tvätta sig före badet.

          Förklara det faktum att klor är luktfritt och att det bara är i kontakt med smuts som klor börjar lukta. Att lukta klor efter badet är helt enkelt inte särskilt trevligt. Det visar helt enkelt att du är smutsig. Och ingen vill väl vara en smutsgris?

          Badhusbloggen - städ och hygien i badhus - vad behöver kommuniceras

          Vad behöver komuniceras?

          Uppmaningen ”Duscha före bad.” duger alltså inte. När man slipar lite på ytan märker man att det är ganska många saker som bör kommuniceras ut för att säkerställa god hygien:

          • Duscha och tvätta dig före bad. Glöm inte tvål och schampo.
          • Duscha naken utan badkläder.
          • Tvätta dig noggrant på huvudet, under armar och på intima delar.
          • Glöm inte att tvätta händerna.
          • Använd rena badkläder.
          • Inga underkläder (kalsonger och trosor) under badkläderna.
          • Undvik bad om du är magjsuk eller har diarré.
          • Små barn ska ha på sig badblöja eller motsvarande.

          Kommer du på några fler?

          Hur ska det kommuniceras?

          Nu vet vi att vi behöver förklara varför personlig hygien i badhus är viktigt. Vi vet också att det är ganska många saker som behöver kommuniceras utöver att man ska duscha före bad. Men hur ska detta kommuniceras?

          För att så många som möjligt ska kunna göra rätt krävs att information är lättläst, tydlig och otvetydig. Att översätta informationen till andra vanliga språk är också att rekommendera.

          Ord och text i all ära, ibland behövs också bilder och symboler för att informationen ska nå fram. Kanske kan du förklara samma sak genom pedagogisk grafik.

          Men hur bra och relevant informationen än är, så får vi inte glömma att distribuera den. Informationen bör nå besökaren långt innan besöket. På badhusets hemsida, i mail- och telefonkontakt bör det tydligt kommuniceras vad som gäller.

          Detta fortsätter sedan till informationsskyltar i entrén, i receptionen, i omklädningsrummet och duschutrymmet men också på monitorer, skärmar, tv-apparater och liknande, i hela anläggningen.

          Men bara information räcker inte alltid. Vi behöver även morötter för att besökarna ska göra rätt.

          Bjussa friskt

          I folkhälsomyndighetens skrift Vägledning om bassängbad rekommenderas tvål och schampo ”i nära anslutning till duscharna”.

          Men varför inte också erbjuda tvål och schampo i receptionen? Gärna lite finare sorter som gör det lustfyllt att duscha. Gör det till en rutin att fråga besökaren om hen har med sig egen tvål och schampo. Då kommer du naturligt in på ämnet och kan överlämna en förpackning, samtidigt som du upplyser om hur viktigt det är att noggrant duscha och tvätta sig före badet.

          Underlätta för besökaren

          Underlätta för besökaren genom att hålla rent och snyggt i alla hygienutrymmen, så som omklädningsrum, toaletter och duschutrymmen.

          Börja med de mest basala sakerna. Som att det alltid finns toalettpapper, rikligt med tvål, och att det är städat. Se också till att saker och ting inte står i vägen eller blockerar besökaren.

          We Group Kungsbacka Badhus Familjebad 06

          Var ingen polis

          Här kommer en brasklapp. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att skapa en badhusmiljö helt fri från föroreningar. De badande kommer fortfarande släppa ut en viss mängd föroreningar genom bland annat mun och näsa, oavsett om de duschar eller inte.

          Utbilda besökarna, sprid information och gör det enkelt att sköta sin hygien i badhus. Men bli inte en hygienpolis. Det viktigaste är att människor vill besöka er anläggning för motion, gemenskap och glädje. Din badanläggning ska (om den är rätt optimerad och dimensionerad) kunna tåla en viss mängd föroreningar, utan att större konsekvenser sker.

          Ta hjälp av erfarna arkitekter

          Besökarna kan slarva med hygienen om din anläggning har för få duschar i relation till antal besökare, att dusch- och omklädningsrum upplevs sunkiga och ofräscha, eller är illa utformade. Då kan det krävas fysiska modifieringar eller ombyggnationer, av arkitekter med stor erfarenhet av badhus.

          Ta kontakt med oss på We Group om du vill veta mer om hur vi kan hjälpa dig. Allting börjar med en inspektion på plats för att ta reda på den bästa lösningen. 😀

            Liknande artiklar från Badhusbloggen

            Vattenrening i badhus – del 1

            För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med…

            Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

            Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra.…

            Luftbubblor under vattenyta

            Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

            Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt…

            Påklädda personer i bastu med badanka

            Vi reder ut i bastudebatten

            Nakenhet i bastu är uppenbarligen ett ämne som väcker känslor hos många. Men handlar…

            Åsa Jansson Kristianstads badrike

            Kristianstads badrike – ett år efter invigningen

            Den 30 september 2022 var det pompa och ståt i Kristianstad. Blåsorkestern var på plats…

            Virtuell vattenträning – en förnyelse av vattengympan

            Ökad kundnöjdhet, nya användare och fler besökare till badhus och spa-anläggningar. Det…

            Badhusfötter i badhuset – att förebygga och åtgärda

            Utbrott av badhusfötter är trist. I första hand för den drabbade, men också för dig som…


            gamla badhus

            Det gamla badhuset – vad hinner ske på 50 år?

            Skötsel av bad

            Badhuset i din kommun ser kanske likadant ut på utsidan som när de invigdes på 1960- eller 1970-talet. Men ett halvt sekel har hunnit passera och mycket har hunnit ske under skalet. Gamla badhus får utstå helt andra saker nu än när de stod färdiga på 1960-talet. Har du koll på ditt badhus?


            februari 7, 202311 minuter

            Under de så kallade rekordåren, från 1950 till 1970-talet, förändrades stadsbilden för alltid, runt om i Sverige. Det gamla samhället skulle bort och ett nytt samhälle skulle formas. Gamla stadskärnor försvann och upp kom köpcentrum, parkeringsgarage och stora kontorskomplex. En miljon nya bostäder byggdes under det så kallade miljonprogrammet mellan 1965 och 1975.

            Och badhus. Massa badhus. Var och varannan kommun med självaktning skulle ha ett badhus.

            Badhusen var i många fall prestigeprojekt med hög arkitektonisk nivå. Men vilka aktiviteter skulle ske i badhusen och vem byggde man för? Och hur mår badhusen idag? Låt oss backa bandet till början på 1900-talet.

            Simkunniga hurtbullar

            I början av förra seklet var badhuset en inrättning för hygien. På 1930-talet fick badhusen en helt ny betydelse. Nu skulle svenska folket inte bara vara rena, utan också bli simkunniga hurtbullar och präktiga samhällsmedborgare.

            Detta ideal levde vidare i efterkrigstiden och bestämde hur rekordårens badhus skulle se ut och vilka aktiviteter som skulle ske där. Ett typiskt badhus från 1960-talet innehåller kombinerad motions- och tävlingsbassäng, hopptorn och bastu. De ritades och konstruerades därefter.

            Fler vattenaktiviteter

            Från 1980-talet och framåt efterfrågades något nytt. Stilla motionssimning och bastubesök räckte inte. Badhuset var tvunget att uppfinnas på nytt och fram kom äventyrsbadet. Nu blev badet en anläggning för upplevelser.

            Med tiden har vi vant oss vid att badhuset kan innehålla en mängd olika attraktioner och installationer. Vattenrutschbanor, vågmaskiner, strömkanaler, vattenfall, barnbassänger och mycket annat.

            Under 1980- och 1990-talet avtog nybyggnationen av badhus. Men fler och fler attraktioner skulle det bli. Även i de badhus som byggdes under rekordåren. Det innebar att man satte in attraktioner som badhuset från början inte var konstruerat för.

            Ett typexempel är det gamla badhuset i Linköping som stod färdigt 1965. I slutet av 1980-talet moderniserades badet med en äventyrsdel och 25-metersbassäng. Runt millenniumskiftet tillkom ny barnbassäng och vattenrutschbana.

            We Group, Nolhaga Parkbad Alingsås vattenrutschkana drönarvy

            Mer stoj och stim

            Vattenrutschbanor, vågmaskiner, vattenfall och liknande skapar större vattenomrörning i from av skvätt och skvalpande. Dessutom inbjuder attraktionerna till mer stoj och stim bland besökarna. De badande blir mer livliga i vattnet, vilket också ökar vattenomrörningen. 1980-talets äventyrsbad var därför en skarp kontrast till rekordårens motionsbad.

            Konsekvensen av allt detta är ökat ångtryck, vilket kan leda till fuktskador i tak och väggar. Mer om detta under rubriken fuktkonvektion.

            Med äventyrsbaden förändrades också öppettiderna. Längre öppettider på vardagar och helgöppet bidrog till mer aktivitet i badhusen.

            gamla badhus stoj och stim

            Högre vattentemperaturer

            På 1960- och 1970-talet var det inte ovanligt att badhusbassängerna höll under 24 grader. Idag kan den siffran låta befängd. 30 grader eller mer, annars får det vara, tänker vissa. Ibland är temperaturen ännu högre. Vi har helt enkelt blivit kinkigare under de senaste 50 åren.

            Men det kan även finnas andra bidragande orsaker till de höjda vattentemperaturerna, exempelvis att bassängtyperna blivit fler. Bubbelpooler, småbarnsbassänger och familjebadsdelar bör av förklarliga skäl vara varma och behagliga.

            En annan bidragande orsak till höjda temperaturer är att vi började resa mer till varma platser. Under soliga dagar på Kanarieöarna och Mallorca vande vi oss vid varma bad, oavsett om det var i havet eller i hotellpoolen. När vi sedan kom hem ville vi ha samma upplevelse i badhuset

            vattentemperaturer gamla badhus
            Badstrand i Palmanova på Mallorca. Svensken fick smak för sol och värme på utlandssemestern.

            Fler besökare

            Fler aktiviteter och attraktivare anläggningar lockade också fler besökare och nya målgrupper. I många kommuner ökade också antalet kommuninvånare, vilket bidrog till fler besökare i badhusen.

            Det är problematiskt när ett badhus tar emot fler besökare än vad det är konstruerat för, både vatten- och luftkvalitet påverkas negativt. Lägg därtill att många besökare inte duschar och tvättar ordentligt före badet och problemen blir än värre.

            Vad har utvecklingen lett till?

            Utvecklingen av fler attraktioner/vattenaktiviteter leder ofta till fuktproblem när de integreras i gamla badhus. Fuktsäkerhet har i många fall varit undantag snarare än regel. Mer stoj och stim, högre vattentemperaturer och fler besökare har dessutom förvärrat situationen för många badhus. Redan gamla anläggningar har åldrats i förtid.

            Att ökad fukt inte är önskvärt säger sig självt. I ett badhus kan ökad fukt vara rena dödsdomen. Fukten påverkar tätskikt, betong, armering och stål, även rostfritt stål som inte på något sätt är immunt mot korrosion om det blir utsatt för stora fukt- och kemikaliemängder.

            Fuktkonvektion

            Ett av de vanligaste fuktproblemen är fuktkonvektion, vilket är när varm och fuktig luft stiger uppåt i byggnaden (ångtryck). Trycket förändras och taket blir extra utsatt. Fukt uppstår på känsliga delar i yttertak och ytterväggar, till följd av otätheter. I synnerhet gäller detta i badhus med hög takhöjd och tillbyggnation för exempelvis vattenrutschbana. I många fall har man inte tagit hänsyn till byggnadens konstruktion och utformning när man lagt till attraktioner och tillbyggnader. Även angränsande väggar mellan en ursprunglig del av badhuset och tillbyggda delar kan vara hårt fuktskadade.

            Betong och armering

            Betong kan skadas på grund av sättningar och sprickbildning. En äldre fastighet riskerar att kantra åt något håll, på grund av att expansionsfogen är slut och inte längre tillåter rörelser i fastigheten. Då kan det uppstå sättningar och sprickbildningar i betongen. På den punkten är det inget som skiljer badhus från vilken annan byggnad som helst.

            Däremot kan konsekvensen i ett badhus bli värre då badhuset mer är att likna vid ett gigantiskt badrum med stora mängder klorider, snarare än ett vanligt rum. Klorider (klor i förening med grundämne) från bassängvattnet letar sig in i sprickbildningar, vilket över lång tid kan leda till oerhört stora skador, som kan vara svåra att upptäcka med blotta ögat.

            Betong och armering gamla badhus

            Avsaknad av fuktspärr

            Bassänger i gamla badhus är sällan utrustade med en fuktspärr. Åtminstone inte av sådant slag som installeras i moderna badhus. Men även om fuktspärr finns så åldras den med tiden och förlorar sin skyddande förmåga. Fuktspärren kan också skadas när extern utrustning monterats, exempelvis badstegar och armaturer. I ett badrum har fuktspärren en förväntad livslängd på ungefär 25 år. Beakta då 50 år gamla badhus med total avsaknad av fuktspärr(!)

            Sprickor och skador i fuktskydd och betong skapar en väg för vattnet att ta sig in i betongen för att där angripa armeringen. Kloriderna i vattnet gör inte saken bättre.

            Den rostangripna armeringen kan i sig göra sprickbildningen än värre. När armeringen angrips av det kloridhaltiga vattnet så expanderar den (spjälkning), vilket äventyrar bärförmågan och stabiliteten i hela konstruktionen.

            Tak som rasar

            Öppna en ny flik och googla ”badhus + tak + rasar”.
            Ledsam syn, eller hur?

            Från norr till söder kommer träffar på takkonstruktioner som rasat in i gamla badhus. I regel rör det sig om innertak som gett vika. Decennier av fuktangrepp på infästningar, skruvar och spikar, har till slut tagit ut sin rätt.

            I vissa fall är det ren tur att ingen kommit till skada. Att taken rasar in är själva sinnebilden av en fastighet som inte mår bra.

            Men även mindre fel kan vara nog så allvarliga. Slitet och rostangripet golv är inte bara fult, rent estetiskt, det försämrar också halksäkerheten. Skadade partier med vassa kanter kan skära upp tunna barnfötter om oturen är framme.

            gamla badhus tak som rasar

            Viktigt att känna till fel och brister

            Den här artikeln täcker långt ifrån allt om gamla badhus, vi har exempelvis inte berört slitaget på tekniska installationer så som ventilationsaggregat, vattenreningssystem, filter, styrsystem, med mera.

            Men förhoppningsvis vet du lite mer om fel och brister under skalet, vad det kan bero på, och möjliga konsekvenser.

            Badhuset ser kanske ungefär likadant ut på utsidan som när det byggdes men skenet kan bedra. Att på djupet känna till badhusets fel och brister är en grundförutsättning för att göra ett så bra beslut som möjligt när valet står mellan renovering och nybyggnation

            Kontakta oss på We Group

            På We Group erbjuder vi en mängd utbildningar och tjänster inom badhus. Kontakta oss om du vill veta mer om ditt badhus. Utöver projektering och förstudier av nya badanläggningar, genomför vi grundliga inspektioner, mätningar och besiktningar på badhus och badanläggningar i hela landet.

              Liknande artiklar från Badhusbloggen

              Vattenrening i badhus – del 1

              För att kunna rena bassängvatten behövs ett desinfektionsmedel. Men det duger inte med…

              Badhusen och dess intressenter – vem bygger vi för?

              Ett badhus är en plats som samlar många intressen som ibland står i strid med varandra.…

              Luftbubblor under vattenyta

              Legionella i badhus – att förebygga och åtgärda

              Legionella kan innebära en snabbt övergående influensa, men det är också en potentiellt…

              Påklädda personer i bastu med badanka

              Vi reder ut i bastudebatten

              Nakenhet i bastu är uppenbarligen ett ämne som väcker känslor hos många. Men handlar…

              Åsa Jansson Kristianstads badrike

              Kristianstads badrike – ett år efter invigningen

              Den 30 september 2022 var det pompa och ståt i Kristianstad. Blåsorkestern var på plats…

              Virtuell vattenträning – en förnyelse av vattengympan

              Ökad kundnöjdhet, nya användare och fler besökare till badhus och spa-anläggningar. Det…

              Badhusfötter i badhuset – att förebygga och åtgärda

              Utbrott av badhusfötter är trist. I första hand för den drabbade, men också för dig som…