Forskning visar också att regelbundna bastubad kan fungera som ett alternativ till fysisk träning för människor som av olika skäl inte kan motionera. Exempelvis finns det belägg för att regelbundna bastubad utan träningsmoment kan verka blodtryckssänkande.

Hur kan det komma sig? Låt oss fråga bastudoktorn.

– Utöver minskad risk för exempelvis stroke så kan bastubad även mildra ångest och lättare depressioner. Förklaringen ligger i att bastubad påverkar hjärt- och kärlsystemet och frigör hälsofrämjande hormoner, så som serotonin, dopamin och oxytocin, säger Hans.

För ett par år sedan startade planeringen av ett bastulabb på Sunderby sjukhus i Luleå. Det är ett forskningssamarbete mellan Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet för att förbättra kunskapsläget om bastu, kallbad och hälsoeffekter. Unikt i sitt slag, i Sverige.

Ambitionen är att studera och jämföra effekter av olika typer av bastubad och kallbad. Men också att bjuda in forskare från olika fält för att bättre förstå hur bastubad, värmeterapier och kallbad kan förbättra hälsan hos exempelvis cancersjuka och människor med funktionshinder eller psykiska sjukdomar.

Det handlar också om att utveckla protokoll för optimal temperatur och luftfuktighet som kan leda till nya normer och riktlinjer i hur man kan basta på bästa sätt.

En utmaning, enligt Hans, är bristen på forskningsstöd. Det satsats för lite på förebyggande sjukvård, trots att hjärt- och kärlsjukdomar men även cancer, till stor del går att förebygga genom livsstilsåtgärder.

– Sveriges sjukvårdsbudget uppgår till ungefär 500 miljarder per år, men bara 3 procent går till förebyggande vård, säger Hans.

Ett stort framsteg, enligt Hans, är att bastubad nu är en del av den så kallade MONICA-studien (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease).

MONICA-studien påminner till stor del om den finska KIHD-studien. Även MONICA-studien är epidemiologisk och har pågått under lång tid (sedan 1985). Vart femte år görs undersökningar på ett slumpvis antal personer i Västerbotten och Norrbotten. Man mäter bland annat blodtryck, kolesterol och nivåer av miljögifter. Bland livsstilsfaktorerna ingår bland annat rökning, snusning, motionsvanor och sociala riskfaktorer. Och sedan 2022 även frågor rörande bastuvanor.

Hans ser ljust på MONICA-studien. Förhoppningen är att den stärker kunskapsläget på samma sätt som den finska KIHD-studien.

Men trots att vi sedan några år tillbaka vet betydligt mer om bastu och hälsa, fortsätter myter och felaktiga föreställningar att frodas, till och med inom sjukvården.

– Patienter med hjärtsvikt kan få rådet att inte basta, trots att forskningen visar att bastubad har en positiv effekt på just hjärtsvikt, säger Hans.

Hans ser gärna att vi hittar nya sätt att basta på. Eller nygamla skulle man kunna säga.

– Jag ser gärna att kvartersbastun får en renässans. Att bastubad inte begränsas till badhus och spa-anläggningar, utan att det finns tillgängligt där människor bor och verkar, säger Hans.

Personligen efterfrågar Hans kombinationen av kallbad och bastu, även om forskningen på området är högst begränsad.

Befintlig forskning på kallbad är begränsad och erfarenheterna är framförallt anekdotiska, men lindring av diverse psykiska symtom och positiva effekter på blodtryck har rapporterats.

– Även om forskningen på kallbad är begränsad, så överväger de positiva effekterna av kallbad de negativa, säger Hans.

Hans tittar bakåt för att komma framåt.

– I början på 1900-talet fanns ett otroligt engagemang i bastubad. Såväl forskare som politiker, läkare och många andra lyfte fram bastun som ett sätt att minska sjukdomar och förbättra hygienen, säger Hans.

Nu hoppas Hans att engagemanget kan komma tillbaka i en ny tappning.

– Det finns så många sjukdomar och tillstånd, både fysiska och psykiska som vi kan avhjälpa genom bastubad, säger Hans.

Slutorden i Bastuboken får också bli slutord i den här artikeln.

”Vore det inte fantastiskt om varma stenar i ett litet rum, tillgängligt för de flesta och till en liten kostnad skulle kunna komma att komplettera eller ersätta olika läkemedelsbehandlingar och förhindra uppkomsten av några av våra vanligaste folksjukdomar?”

Dagens krav på tillgänglighet, komfort, säkerhet, vattenrening och mycket annat kan vara svårt för att inte säga omöjligt att i efterhand införliva i ett gammalt badhus.

Krav på hållbarhet löper som en röd tråd genom dagens byggprojekt och badhus är inget undantag. Energieffektiva installationer och låga driftkostnader är återkommande begrepp.

Badhus speglar tidsandan. De gamla badhusen byggdes utan särskilda målgrupper i beaktande. Människor skulle lära sig simma och det skulle finnas hyfsade möjligheter till motion och idrott. Sedan dess har badhusets betydelse blivit bredare och mer mångbottnad, vilket avspeglas i de badhus som byggs idag.

Att barn utvecklas kognitivt, motoriskt och socialt genom lek och stimulans i vattnet är ett faktum som få ifrågasätter idag. Men om du pratat om babysim på 1960-talet skulle reaktionen i många fall likna en fågelholk. Idag blir nyblivna föräldrar upplysta om babysim på de första besöken hos Barnavårdscentralen.

Få aktiviteter kan på ett kravlöst sätt hålla barn fysiskt sysselsatta i flera timmar såsom lek och bus i vatten. Genom att utrusta badhusen med plaskpooler, interaktiva funktioner, rutschbanor, med mera, kan vi stimulera barnens lust och utveckling, vilket i förläningen leder till mer tid i vatten, större vattenvana och bättre hälsa.

Ett modernt badhus behöver alltså ta in många funktioner och behov. Det gör att de växer. Vi bygger ganska stora anläggningar idag. Ofta på 10 000 kvm eller mer. Men storleken är inget självändamål. Badhusen måste i möjligaste mån rymma de funktioner som efterfrågas, vilket ofta innebär plaskpool och attraktioner för barn och ungdomar, regelrätt simträningsbassäng, motionsbassäng och kanske även relaxavdelning med flera sorters bastur. God tillgänglighet och teknikutrymmen kräver också yta.

Diskrepansen är ofta stor mot det gamla badet som invånarna haft en relation till i många decennier. Reaktioner som ”Det var väl inget fel på det gamla badhuset” och ”Vi behöver inte sån här lyx” är inte ovanligt. Men då ska man komma ihåg att vi inte bara bygger för oss själva här och nu, utan också för framtida generationer. Ett nytt badhus ska stå i 40-50 år. Då gäller det att tänka till från början.

Man missar också de lager av utveckling som skett under ett halvsekel. Återigen, ett badhus är en produkt av sin tid. Få människor skulle idag resonera i termer av lyx om ett nytt kök är utrustat med induktionshäll och mikrovågsugn, eller om en bil har låsningsfria bromsar och elfönsterhissar. Men ett badhus med höj- och sänkbara bassänger, terapibad och relaxavdelning, får ofta epitetet lyx strösslat över sig.

Vad är rätt plats för rätt badhus? För att skapa en uppskattning över vad ett badhus ska innehålla och i vilka kvantiteter brukar man titta på befolkningsantalet i kommunen. Tyvärr är befolkningsantalet ett dåligt och trubbigt mått om det används utan att ta hänsyn till andra faktorer.

Att det i samhällen med små befolkningsantal byggs stora badhus med många funktioner kan tyckas konstigt.

Varför ska samhällen med ynka 20 000 invånare ha så avancerade badhus?

Sverige är ett avlångt land med stora avstånd. I en kommun som ligger avlägset till kan det vara både 30 och 40 mil till närmsta stora badhus. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, för en barnfamilj eller pensionär, att åka så långt över dagen för att leka i en plaskbassäng eller njuta av bubbelpool och bastu.

I andra städer och samhällen med fler invånare, kan det räcka med ett enklare badhus, då det ofta bara är några mil till närmsta familjebad.

Trots att det byggs mer badhus än på väldigt länge råder det fortfarande brist.  Och bristen på badhus innebär också en brist på idrottsanläggningar för simidrotten. Svensk Simidrott beskriver situationen som katastrofal. Sverige är ett vattenland med en rik simtradition som går långt tillbaka och det är fullt förståeligt att Simidrottsförbundet tar bladet från munnen.

För simtävlingsändamål är det 50-metersbassängen som gäller. Därför står den ofta högt upp på den lokala simklubbens önskelista när en kommun ska bygga nytt badhus.

Behöver alla nybyggda badhus en 50-metersbassäng?

50-metersbassänger är viktiga för simidrotten. Det är värdefullt för lovande unga simmare att inför ett mästerskap få träna under autentiska förhållanden. Och det skulle inte skada svensk simidrott om det fanns fler 50-metersbassänger. Men 50-metersbassängen tillhör alltjämt undantaget bland bassängtyperna. Det är en nischbassäng som inte fyller någon reell funktion för någon annan än den seriösa idrottaren. Det avspeglar sig i statistiken. Grovt räknat finns det en 50-metersbassäng i vart tjugonde badhus. De är oftast belägna i större städer och centralorter.

Utöver regelrätt simträning finns många andra idrottsföreningar och intressen som har behov. Vi har konstsim, simhopp, undervattensrugby, fensimning, vattenpolo, kanotslalom, livräddning, rehabilitering, vattenträning, dykträning för den lokala dykklubben och Räddningstjänsten, ja listan kan göras lång.

Alla dessa aktiviteter kräver inte avancerade installationer eller särskilda bassänger, men belyser att badhuset har många intressenter, med behov som behöver tillgodoses i möjligaste mån.

Idrotten och föreningslivet har behov som är viktiga att tillgodose. Men det gäller att inte få tunnelseende på kuppen och missa andra behov.

Inte sällan ställs ett motsatsförhållande upp mellan exempelvis simidrott och lek- och äventyrsattraktioner.

Men lusten till vatten och att utforska har sin upprinnelse i leken. Det är ur leken som lusten till idrotten växer fram och med idrotten kommer större värden så som ansvarskänsla, hälsa och meningsfullhet. Om man betraktar leken som något hedonistiskt utan större värden missar man den kopplingen.

Det är genom leken som barnet får upp ögonen för vattnet, att det kan vara något sprudlande och fantastiskt. Det lägger grunden för självförtroende i vattnet, samtidigt som mentala och fysiska förmågor utvecklas.

Det ideala badhuset är ett badhus genom livets alla skeden. Från barndomens babysim och lek och ungdomens idrottande till avkoppling, bastubad och motionssim på ålderns höst. Däremellan ett givet besöksmål tillsammans med familj och vänner. Därmed inte sagt att alla badhus måste vara av sådan art.

Att bygga badhus som tillgodoser alla intressenters intressen till hundra procent är svårt. Det är heller inte meningen att varje nytt badhus (eller befintligt för den delen) ska rymma allt från äventyrsattraktioner till tävlingsbassänger och fem sorters bastur.

De enkla badhusen med enbart motions- och undervisningsbassänger har fortfarande relevans. Inte minst för att vi ska kunna garantera god simundervisning och simkunnighet i hela landet.

Om du läst så här långt förstår du säkert att den här texten handlar inte om att ta någons parti framför någon annan. Det är ett försök att erkänna badhusets intressenter och de konfliktytor som finns. Förhoppningsvis kan den väcka förståelse för att det finns olika behov, att alla behöver lyssnas på och att alla sidor har goda argument.

Rivningsmotståndarna har en poäng i att god arkitektur har stora värden. Samtidigt är det inte möjligt att behålla alla gamla badhus. Många är utslitna bortom räddning, samtidigt som miljömässiga, tekniska, utrymmesmässiga och kulturella krav tillkommit sedan de ritades.

Idrottsrörelsen är viktig av många skäl. Svensk simidrott behöver ändamålsenliga anläggningar.

Barn och ungdomar behöver också känna lust och glädje inför vatten. Att leka är viktigt. Det stärker det enskilda barnet samtidigt som det ger glädje och gemenskap till hela familjen.

Äldre människor är friskare och mer aktiva än någonsin. Att komma ut, träffa vänner och socialisera har stor betydelse, både för den mentala och fysiska hälsan. Att sitta i en vältempererad bastu eller sjunka ner i en bubbelpool kan inte reduceras till onödig lyx.

Det var längesedan det byggdes så mycket badhus i Sverige som nu. Men ännu fler måste byggas. Förhoppningsvis kommer de komma i olika storlekar och skepnader, specifikt utformade för de behov som finns på den aktuella platsen. Och förhoppningsvis kan några fina badhus från tiden få fortsätta vara badhus ett tag till, alternativt konverteras till annan verksamhet men med bibehållen arkitektur.

För när det kommer till kritan är det behoven som måste få råda. En vattenrutschbana, en 50-metersbassäng eller en relaxavdelning är bara ett sätt att tillgodose ett behov.

En tråkig utveckling vore om vi slösade med resurser genom att bygga anläggningar med funktioner som inte behövs eller fyller någon funktion på den aktuella platsen.

Viktigt är att kommunerna tar i beaktande hur badhussituationen ser ut i den egna kommunen men också i grannkommunerna.

En aspekt är turismen där badhusets attraktionskraft tenderar att både överskattas och underskattas. Ett badhus kan sällan fungera som en huvudattraktion för besöksnäringen men kan fungera som en sekundär attraktion. Något man besöker när man ändå är på platsen, exempelvis vid genomfartsresa, om någon huvudattraktion eller sevärdhet är stängd, vid dåligt väder, eller liknande.

Vad måste det nya badhuset innehålla och vad kan man utan större besvär hitta i närheten? Hur långt är det till närmsta äventyrsbad, 50-metersbassäng, rehabiliteringsbad, och så vidare? Hur ser demografin ut? Vad tycker föreningslivet? Och vilken uppfattning kan vi bilda oss om framtiden?

Detta och mycket annat är vad som utgör förstudien inför ett badhusbygge. En god förstudie är fundamentalt för att göra rätt från saker från början.

Låt framtiden bli en samlande tid där vi stannar upp och lyssnar in varandras behov. Så kommer vi framåt, så ökar vi folkhälsan, så förbättrar vi simkunnigheten, så stärker vi idrotten och så skapar vi glädje och lust i vattnet.

Vill du veta mer om våra erbjudanden eller komma i kontakt med oss av något annat skäl, får du gärna skriva till oss på formuläret nedan.

Ett annat skäl till varför klorerade badkläder inte hör hemma i bastun beror på laven. Alltså träbänken i bastun. Klorerade badkläder är våta kläder och våta kläder skadar träet på sikt. Det vet alla som hängt en blöt duschhandduk över en garderobsdörr i trä varje morgon under en längre tid. Våta kläder hör inte hemma i bastun, oavsett om de är klorerade eller inte.

En invändning kan vara att laven utsätts för fukt ändå, genom svett och stänk från bastuvattnet, men som med allt annat handlar det om mängden. Genomdränkta badbyxor direkt på laven, blir för mycket för träet.

I Nordeuropa går bastutraditionen långt tillbaka. Flera tusen år. Bastun är en gammal ritual som från början samlade människor med ett nära band till varandra, typiskt sett familjer. Gamla tiders rökbastu var ett mörkt rum med något enstaka ljusinsläpp vilket gjorde sikten något begränsad. Nakenheten var alltså knappast något ”problem”, kan man tänka sig.

Ok, saken är klar. Från och med nu är det naket som gäller överallt på alla ställen?

Nja, att bada naken i bastun kan vara fantastiskt för den som känner sig bekväm med det. Ungefär på samma sätt som ett barn som lär sig uppskatta en ny smak eller maträtt. Barnet måste utsättas för den nya maten för att lära sig uppskatta den, men tvång och piska är ingen bra metod.

Om du vill uppleva den nakna friheten i bastun kan ett första steg vara att lätta på handduken men samtidigt täcka de nedre regionerna. Viktigt är så klart att du gör det tillsammans med andra människor som du känner, eller är bekväm med. Viktigt är också förberedelse. Exempelvis att du har en badrock som du kan svepa in dig i före och efter bastusessionen i de utrymmen som angränsar till bastun.

Med tiden kanske du blir en av de nakenfrälsta som inte kan tänka sig något annat. Eller så var det inget för dig. Det viktigaste är din bekvämlighet och din bastuupplevelse. Naken eller ej.