We Group, Nolhaga Parkbad

Badhusets utveckling i Sverige

Detta är ett badhus

Badhusen i Sverige har gått från att ta oss ur lort och smuts till att bli upplevelsecenter för motion, avkoppling och gemenskap i dagens påkostade anläggningar. Vi tittar i backspegeln och undersöker gamla tiders ideal samtidigt som vi kastar ett öga på kristallkulan för att se vad framtidens badhus har att bjuda på. Hopp i!


januari 18, 20239 Minuter

Under hela 1900-talet har trender, synsätt och ideal avlöst varandra när det kommer till bad och badhus. I slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet uppstod varmbadhusen. Fokuset var medicinskt och befolkningen kunde nu på allvar förbättra både hygien och hälsa.

Varmbadhuset

Det tidiga 1900-talets varmbadhus är långt ifrån dagens badanläggningar. Ofta fanns en simbassäng, men till största delen handlade det om mängder av badkar, vilket för tiden inte var något som var man hade tillgång till. Nu fanns det en inrättning man kunde besöka för att bli just ren. Att bada bastu fanns också på menyn, liksom dusch och elektriskt ljusbad.

Elektriskt ljusbad? Ja, så kallades dåtidens solarium, vilket var ett stort skåp utrustat med glödlampor där ljusbadaren kunde svetta bort både hudsjukdomar och nervositet.

Badhusen byggda under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet brukar man kalla för första generationens badhus.

1930-talets badhus

På 1930-talet börjar man bygga badhus, så som vi känner dem idag. I den andra generationens badhus sker ett skifte från renlighet och hygien till idrott och simkunnighet. Simborgarmärket lanseras 1934. Att kunna simma blir en del av att vara en frisk och sund samhällsmedborgare. Simbassängen blir därför större och utgör navet i anläggningen.

Funktionalismen gör sitt genombrott på Stockholmsutställningen 1930, vilket även avspeglar sig på de badhus som byggs under denna tid. Kontrasten är stor mot snickarglädjen i varmbadhusen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Men konst och utsmyckningar finns det gott om. Företeelsen med konstprojekt i badhus är något som överlevt och blivit ett naturligt inslag i anläggningens utformning. En tradition rent utav

Badhusets utveckling i Sverige

Efterkrigstidens badhus

Efterkrigstiden präglas av samma ideal som under 1930-talet. Fokus ligger fortfarande på simkunnighet och motion. Idrottsföreningarna växer och badhuset blir en naturlig del av folkhemsbygget.

Badhuset blir också ett naturligt inslag i stadsbilden i takt med att fler och fler byggs. Nu ska varje kommun med självaktning ha ett badhus. Utvecklingen börjar på 1950-talet, tar verklig fart under 1960-talet, för att kulminera under början av 1970-talet. Under den här tiden byggs ikoniska badhus med hög arkitektonisk nivå, varav många fortfarande är i bruk. Majoriteten lever dock på övertid om man ser till dess tekniska livslängd.

Äventyrsbadet

På 1980-talet sker nästa stora skifte och nu talar vi om tredje generationens badhus. Badhusen har vid den här tiden haft ungefär samma funktion i 50 år. Det har nästan bara handlat om nyttoeffekter så som motion och simkunnighet och att som medborgare visa på sundhet och karaktär.

Detta känns hemskt förlegat på 1980-talet. Nu vill man som badbesökare uppleva saker och ha roligt. Äventyrsbadet gör entré och in kommer vattenrutschbanor och vågmaskiner. Den snusförnuftiga synen på motion och hälsa som präglade folkhemmets badhus ersätt nu av 1980-talets individualism och jakt på skönhet. Nu blir badhuset en självklar plats för styrketräning och solarium.

Trenden med äventyrsbad fortsätter sedan in i 1990-talet men antal nya badhus som byggs är försvinnande få jämfört med ett par decennier tidigare.

Familjebadet

Under 2000-talet har begreppet familjebad blivit vanligt. Någon solklar definition finns inte. På sätt och vis kan man se familjebadet som en förlängning av äventyrsbadet i bemärkelsen att det handlar om attraktioner och att ha roligt i vattnet.

Ett annat sätt att se på familjebadet är att det ska erbjuda något för alla. Här kan du både motionssimma och åka vattenrutschbana. Lekfulla attraktioner och bassängområden för de allra minsta finns det också. Likaså bra serveringar och påkostade relaxavdelningar.

1980-talets äventyrsbad har också utvecklats och har i modern tid fått mer av allt. Fler och häftigare attraktioner men också tematiseringar med ”grottor”, ”laguner” och liknande. Inte helt olikt verklighetsflykten på ett nöjesfält. Därför är det i vissa fall lätt att särskilja ett äventyrsbad från ett familjebad. Jämför exempelvis The Reef i Fredrikshamn med Pepparrotsbadet i Enköping. Det förstnämnda är ett utpräglat äventyrsbad medan det senare är ett ganska typiskt familjebad i utbud och utformning.

Man kan också se familjebadet med dess ambition att tilltala alla, som den fjärde generationens badhus. Utvecklingen av bassänger med höj- och sänkbar botten har bidragit till att skapa praktiska anläggningar som går att anpassa till olika intressen och verksamheter. Simhopp på onsdagen och babysim på torsdagen. Exempelvis.

Framtidens badhus

Hur ser badhusen ut i framtiden? Det är det ingen som vet. Men det går att göra kvalificerade gissningar. Något vi kan vara ganska säkra på är att framtidens badhus kommer spegla framtidens ideal och strömningar, precis som badhus alltid gjort under historien, från sekelskiftets fokus på hygien och renlighet och efterkrigstidens folkhemsideal med idrott och simkunnighet, till 1980-talets flärdfulla fokus på skönhet och lättsinne.

Just nu är exempelvis energieffektivisering av stor betydelse när det gäller nybyggnation i största allmänhet och badhus är givetvis inget undantag. Hur tillvaratar vi energi och skapar så smarta och driftsäkra system som möjligt? Detta är något som påverkar livscykelkostnaden vilket utslaget på ett antal decennier är en betydligt större kostnad än byggkostnaden.

Teknikutvecklingen möjliggör också att skapa nya upplevelser i badhusen. Att höja upplevelsen i vattenrutschbanan genom VR (virtual reality) är redan idag möjligt i vissa äventyrsbad. Att vi kommer se mer av den varan är nog ingen vild gissning. Spel, interaktion och ”gamification” har potentialen till både nytta och nöje. Teknik tillsammans med kreativa lösningar kan exempelvis lösa problem med bristande besökarhygien. Vattenstrålar från oväntade håll, ljus- och ljudeffekter och möjligheter till interaktion kan göra det tråkiga till något roligt och duschandet blir en attraktion i sig.

En annan trend vi kan skönja är mindre, enklare och lättillgängliga badhus i mindre kommuner på lands- och glesbygd. De stora badhusen i större orter kommer givetvis finnas kvar. De mindre anläggningarna kan däremot fungera som komplement till de större och som naturliga ersättare till många gamla slitna badhus som förr eller senare måste rivas. De mindre badhusen ger möjligheter till motion och avkoppling nära människorna i det lilla samhället.

Framtiden skapar vi tillsammans

Visst påverkas vi av övergripande trender och ideal. Men samtidigt är vi inte ödesstyrda. Framtiden skapar vi tillsammans varje dag och det inbegriper givetvis också utvecklingen av badhus. Tveka inte att höra av dig till oss om du vill lufta dina tankar och prata bad med oss på We Group.